Om en sällsynt rutten bransch
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vapenhandel är en rutten bransch. Hyckleriet är så tydligt att det blir skrattretande när svenska regeringsföreträdare mumlar om att "vi säljer bara till demokratier och länder som inte är i krig". Det är inte sant och har aldrig varit sant.
Visst, det handlar om stora pengar och om arbetstillfällen. Måhända låter jag väldigt självgod, men att tillverka kanoner, missiler och minor är inget jobb jag skulle tacka ja till. Inte ens om arbetsförmedlingen tog av mig a-kassan.
Enligt mitt förmenande är vapenhandel i princip lika smutsigt som att sälja heroin. Det dödar!
Att handla med vapen kräver rymligt samvete och ett stort mått av cynism. Den som sett de förföriska
reklamfilmerna för svenska haubitsar, granatgevär och Jas vet att det pratas mycket om prestanda och kvalitet, men aldrig om död.
Döden finns liksom inte och om den finns så är det säkert bara terrorister och andra icke-människor som fick vad de förtjänade. Att svenska vapen dödar vanliga människor, ja, till och med barn, är inget vi pratar om. Varför skulle vi? Det handlar ju om exportintäkter och dessutom säljer vi ju bara till demokratier. Här ska inga oskyldiga dö. Men det är, som sagt, inte sant.
I den naives föreställningsvärld eller om så är i den bästa av världar finns inga krig och således inga behov av krigsindustrier. Nu behöver man inte vara naiv för att påstå att många krigshärdar underblåses av cyniska vapenhandlare och stormakter med ibland diffusa intressen.
Det är inte heller naivt att påstå att de stora amerikanska (och andra) vapenindustrier får sin livsluft av det faktum att det finns eller skapas krig. Det handlar om ofattbara pengar och när det handlar om stora pengar finns det sällan, för att inte säga aldrig, plats för moraliska resonemang. Eller för den delen - fred.
Visst, jag köper att Sverige har ett försvar och till vissa delar också att Sverige ingår i så kallade fredsbevarande styrkor utomlands, men då under FN:s flagg. Det som oroar är en svensk upptrappning av närvaron i Afghanistan. Den svenska överbefälhavaren Håkan Syren är väldigt sugen på att få skicka Jasplan till nämnda land och för den delen andra delar av världen. Det är väl inte otroligt att den borgerliga regeringen instämmer.
I kampen mot talibaner och "terrorister" är uppenbarligen alla medel bra. Att sedan svenska soldater indirekt stödjer den kraftigt ökade heroinhandeln är kanske smällar man får ta. Dessutom är det högst troligt att unga svenskar snart kommer hem i liksäckar. Men de dog ju i kampen för frihet och demokrati. Eller kanske för något annat fint. Vi som lever får se.
För övrigt håller biträdande finansminister Mats Odell, kd, på att göra i byxorna i sin iver att sälja ut lönsamma statliga bolag. Till underpris! Det är en vårdslöshet med våra gemensamma tillgångar som saknar affärsmässiga grunder. Det är fanimig kriminellt!