Norra Hammar fick en ny klang
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I förra veckan fick ortnamnet en ny klang. En 8-årig pojke stacks ner med kniv av en 26-årig man, som tidigare fått rättspsykiatrisk vård efter en mordbrand men som frigivits.
Dåd som detta får inte inträffa, det är en självklarhet. Trots det inträffar de igen.
När en person som har dömts till rättspsykiatrisk vård bedöms som "frisk" - symptomfri - slussas denne ut i samhället och ska klara sig själv. Detta måste naturligtvis vara målet. Vi kan inte i ett demokratiskt samhälle låsa in människor och kasta bort nyckeln.
Har man bedömts sjuk när man har begått en brottslig handling måste man naturligtvis få möjlighet att återvända till samhället när man bedöms som "frisk".
Problemet är att många av dessa som bedöms som symptomfria nog för att släppas ut i samhället inte är helt friska.
Den 26-årige man som gripits för mordet på den 8-årige pojken var inte frisk. Hans anhöriga hade tidigare under veckan försökt få honom under vård men misslyckats.
Det är naturligtvis så att ingen i sin vildaste fantasi skulle kunna ana att han skulle göra vad han gjorde. Det känns trots det omöjligt att bara anklaga 26-åringen. I detta fall har även samhället skuld. Det är ett fatalt misslyckande och konsekvensen är bara alltför fruktansvärd.
Det man skulle önska är att samhället tar ett större ansvar för dessa förvirrade själar, att man på något sätt följer upp dem och ser till att de följer sin medicinering, det hade vad jag förstår kanske förhindrat det senaste barnmordet.
Äldre som blir glömska får hjälp av hemtjänsten att ta sin medicin. Det skulle jag vilja se att även dömda till rättspsykiatrisk vård skulle få när de släpps fria men bedöms behöva medicinering, om än kanske inte av hemtjänsten.
Har man dömts till rättspsykiatrisk vård för ett brott och får medicin som det bedöms att man bör fortsätta ta för att inte återfalla i sjukdom, så ska man inte kunna sluta äta den medicinen på eget bevåg. Det borde krävas en utredning och godkännande av någon instans.
Samhället behöver i vart fall följa dessa brottslingar på ett annat sätt när de släpps sedan de förklarats "friska" och inte längre anses vara i behov av institutionsvård.
* * *
Pressombudsmannen, PO, Olle Stenholm gick bort i veckan som gick. Han har varit allvarligt sjuk under en längre tid men ändå fortsatt värvet som pressombudsman. I den rollen har han agerat klokt och engagerat och han har min fulla aktning, även om jag inte alltid har delat hans uppfattning fullt ut i publicistiska frågor. Olle Stenholm var en klok publicist som jag kommer att sakna.