Bilar söderut gnolandes på John Hiatt's ”Drive South”. Känns rätt behagligt. Har nämligen tagit mitt livs beslut och lagt seglingen på hyllan för gott. Japp, det blev till slut helt ohållbart. Tryckande värme under däck, oftare än så isande motvind och regn i ett läckande regnställ. Inte var det billigt heller. Somliga jämför segelsporten med att stå i en iskall dusch och riva sönder tusenlappar. Ligger nå´t i det. Jag har alltså fått nog och det här med husbil verkar rätt coolt. Titta på landskapet genom ett fönster och hinna med halva världen på bara några veckor. Danska öarna ena dagen, kaffe i Amsterdam den nästa och en middag i Caan på det. Vilken grej. Europe here I come!
Men ändå. I takt med att fingrarna rör sig över tangentbordet växer min näsa så det knakar. Inte skall jag sluta segla. En gång trodde jag kanske det, men det är den hittills enda gången i mitt liv jag trott fel. Förvisso åker jag stor maffig Dodge söderut, men den här gången är inte resan målet utan destinationen. Vi skall nämligen delta i SM i Båstad och bakom bilen har vi Bennys Express på släp. Tror inte någon husbil kan konkurrera med det konceptet. Fast det är ju som sagt bara vad jag tror… Det här är det fina med båtlivet, att det finns så många nivåer att välja mellan. Ena dagen härlig segling på hemmafjärden, en annan seriös kappsegling eller långfärd på Atlanten. Ok, kanske inte riktigt i den takten, men om man verkligen vill kan man vara med både här och där.
Från nya bron över Sundsvallsfjärden känner jag igen Arnes båt långt där nere. Troligen kör han seglarskola i dag, han brukar göra det. Garanterat tittar han upp och kommenterar oss. ”Kolla en segelbåt på E4, undrar vart de är på väg?” Vet man någonsin det? Ens med livet. Egentligen?
40 exakt likadana båtar på linjen och massor av adrenalin. Det är vad som väntar oss i dag när första starten går och agnarna skall skiljas från vetet. Vinner SM-guld gör vi kanske inte men vi skall sälja oss dyrt och visa att det norrbottniska seglarblodet är väl så tjockt som det i södern. Blir det fiasko har vi i alla fall gjort längsta ”seglatsen” på land. Piteå-Båstad 270 mil tur och retur, Piece of cake för en maffig husbil…
Ohoj!