Med vattenglitter i ryggraden

Vårt hem för en vecka.

Vårt hem för en vecka.

Foto: Fotograf saknas!

Piteå2012-09-15 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag önskar jag kunde ge er mina upplevelser. Dela med mig av vattenglitter i ensamma vikar som magiskt öppnar sig längst kusten. Havets och vindens sätt att rensa ut och tömma sinnet. Seglen som slår. Glädjen i delfinfenan ovan ytan, ett barn som får ro att sova middag i timmar. Rosévin, frukter på träd, snorkling, promenader i gamla stadsdelar och en överdådig bar från fantasin. Ett stenhus i bergen med den finaste av stämningar.

Vi är hemma igen. Efter elva dagars vila, upptäcktsfärder och långa luncher i skuggan. Hösten är vacker utanför mitt fönster och jag kanske är redo att släppa in den på allvar.

Innan jag reste träffade jag Kristina Nilsson. Hon arbetar med en i Sverige rätt okänd konstform som heter sidenbandsbroderi. På bomullsdukar, tofflor och hattar växer tredimensionella mönster fram under hennes nål. Hon importerar också sidenband från ett kvinnokollektiv i Sydafrika som färgar in sidenband i de härligaste skiftningar, en Fair trade-produkt som Kristina värnar om.

På nästa uppslag fortsätter vi med händernas kraft och visar vad man kan göra med de plastpärlor som man vanligtvis bygger pärlplattor med. Så får du också möta Helgs nya medarbetare Ewa Tanmark.

Läs mer om