Många 95:or har gjort eller ska göra sina gymnasieval. Många är extremt nervösa och har jättemycket ångest, medan andra är hundra procent säkra på vad de ska välja.
Men de finns också de som har föräldrar som, enligt mig, har alldeles för stor talan när det gäller deras barns gymnasieval.
Ibland så hjälper jag till på öppet hus på skolan som jag går på och en av de grejerna man hör hela tiden är föräldrar som säger att ’’Vi är lite osäkra på vilken skola vi ska välja’’ eller ’’Vi har några andra alternativ att välja mellan". Detta stör jag mig på.
Jag menar, ska föräldrarna också söka in till skolan?
Att inte kunna välja det program eller den skola man vill gå, är fel. För hela högstadiet är skolan det värsta man vet. Alla dagar ser praktiskt taget likadana ut och man har samma ämnen som man har haft sen ettan.
Men på gymnasiet så har man helt plötsligt chans att bestämma själv. Man kan välja mellan program och inriktningar, som har lektioner och ämnen som intresserar en. Men om föräldrarna väljer skola och allt, så tas den chansen ifrån en.
Jag förstår om föräldrarna vill ha talan i deras barns val, att de vill bestämma vilket gymnasium deras barn ska gå på, vilket program och inriktningar som barnen ska välja. Jag förstår om föräldrarna vill att deras barn ska ha en bra utbildning, men jag tycker att det finns en gräns till hur mycket de ska styra över valen. Våra föräldrar är ju tryggheten i vårt liv, så därför förstår jag varför barnen väljer skolvalet efter deras inrådan, eftersom mamma och pappa alltid har rätt.
Tänk på att det inte är ni föräldrar som ska gå till just den skolan varje dag i tre års tid. Det är inte ni som kommer ha högar med läxor i ämnen ni inte gillar.
Gymnasievalet är inte livsavgörande, det finns andra valmöjligheter efter man tagit studenten. Dessutom, hur många är det egentligen som faktiskt väljer att arbeta med den utbildning de gått på gymnasiet? Om du vill ditt barns bästa, så var lyhörd och lita på dem. I slutändan är det de som ska leva sitt liv.