Ljus! Ja, Lucia kommer från latinets lux och den 13 december är onekligen en ljusets och glädjens dag när vi mitt i mörka vintern och som en försmak på julfirandet får njuta av stämningsfylld sång och kanske en lusekatt till kaffet.
Det mytologiskt omskrivna helgonet, sankta Lucia, från Sicilien har inte särskilt mycket att göra med de traditioner som utvecklats i olika delar av Sverige (och Norden) under åtskilliga hundra år. Traditioner som fick en skjuts när Stockholms Dagblad 1927 arrangerade en luciatävling med ett offentligt luciatåg i Stockholm och så småningom landade i det moderna firandet.
I min värld och jag törs nog påstå i de flestas värld är dagens Luciafirande en kärleksfull tradition. Men i min och de flestas värld ryms numera också de ondsinta och illvilliga som hetsar och hatar.
Det som hände efter Åhlénsreklamen med ett mörkhyat litet barn utklätt till lucia visar att vi lever i en tid där galenskapen och empatistörda människor utan spärrar i stor utsträckning har tagit över de sociala medierna.
Grova kommentarer täckt av klibbig rasism strömmade in. Och hat! Gränslöst hat, nej, inte gränslöst i det här sammanhanget.
”Vidrigt av er att göra narr av våra nordiska traditioner så där” skrev en som säkert sitter i tystnad och självspäker sig i mörkret på långfredagen. För det var ju tradition förr.
En annan skrev ”Fan jag spyr”.
Spyr! Vi pratar om ett litet barn utklätt till lucia som någon säger sig spy över. Det är tyvärr lätt att förstå att barnets föräldrar fick nog och bad Åhléns att plocka bort fotot på lucian.
Lite så har det varit rätt länge nu. De rasistiska hoten och haten har blivit så grova att vanliga människor väljer att vara tysta. De orkar inte ta diskussionen med de hetsande nättrollen. Troll som kan ha massvis med konton och alias som de använder som plattform för sina verbala nidingsdåd.
Tills nu kanske. När hatarna gick loss på grund av ett mörkhyat litet barn utklädd till lucia blev folk rättmätigt upprörda. Kärleksvågen sköljde in, oerhört större än i de grumliga vatten där de själsligt stympade och kärlekslösa håller till.
Kärleksvågen växte till en motrörelse, hashtaggen #jag är här, som nu har långt över 30 000 medlemmar på Facebook. Grundaren Mia Dennert skriver att ”Idén bygger på att vi är många och att alla gör lite. Det viktiga är att vi tar plats och finns där i flödet. Är närvarande.”
Hon skriver också att "När man väl har börjat säga ifrån så växer något inom en. När man har övat upp sitt civilkurage är det nog svårt att gå tillbaka".
Så låt det växa. Visa mod. Vi är så oändligt många fler.