Förra helgen gräddade vi årets första våfflor utomhus, och i tisdags satt vi ute på kafferasten. Visserligen hade jag täckbyxor och dunjacka. Men ändå. Jag kände våren i mig, lite försiktigt sådär.
Men även om det är hur härligt som helst att vända ansiktet mot solen så avslöjar ljuset också fläckiga golv, grårandiga fönster och gulbleka ansikten. Det som varsamt dolts av mörkret kommer fram, det tar ett tag att vänja sig.
Hemma har vi städat ovanligt noga, vi har nämligen haft en fotograf från Västerås hos oss. Det är märkligt, hur ens hem förvandlas när det hamnar på bild. Snälla fotovinklar som döljer vägguttag och skavanker. Tänk om det alltid såg så fint ut i verkligheten också.
Att få sitt hem fotograferat, eller uthyrt, för den delen är ofta en bra spark i rumpan för att färdigställa sådana små projekt som aldrig verkar bli av annars. Och alla de där ska-ta-tag-i-högarna försvinner också.
Körsbärskvistarna som jag köpte hem för fotograferingen, men som bara var böjda grenar då, blommar nu. Nerklippta i små vaser tillsammans med en och annan ranunkel förgyller de min helg.
I dag fortsätter Helgs Stockholmsserie. Följ med hem till familjen Bergvall!
Gör i helgen:
n Ser mer av "Downton Abbey", helst vill jag pausa allt och bara ligga i sängen och sträckse.
n Tar en springtur. Dags för milen utomhus nu.