Sitter i kinahakets halvdunkel och smälter en helt okej måltid. Den trevliga servitrisen har lagt en lyckokaka bredvid kaffekoppen och jag öppnar den i brist på bättre. ”Don't be afraid to take that big step” står det och för ett ögonblick skänker jag uppmaningen en tanke, men kan tråkigt nog inte komma på något troligt eller möjligt stort steg. Klart det finns drömmar, men då krävs det slantar eller i vart fall tid. Fri tid! Kanske inget att skylla på, men för en som jobbar heltid är det där med fri tid nära nog en bristvara.
Men om, vad vill jag göra? Resa? Absolut, men det vill väl nästan alla. Se en massa stormatcher i fotboll på plats. Spela EPT (European Poker Tour). Flytta till varmare trakter. Så visst finns det en del stora steg att ta om pengarna bara rullar in.
Den aktuella kinakrogen ligger vid Mariatorget på Söder. Den ser i princip likadan ut som den såg ut när jag bodde där i krokarna i början av 80-talet. Kinakrogar är inte direkt kända för förändring. Du kan gå in på en kinakrog i Piteå, Gävle eller Kalmar och slås av insikten att de nästan är identiska.
Den murriga inredningen och dunkla belysningen, massproducerade tavlor med kinesiska motiv och/eller tecken, ibland några trötta karpar som simmar omkring, den diskreta musikens asiatiska toner och givetvis den myckna maten presenteras i menyer långa som romaner.
Likadant, nästan överallt. Jag har så vitt jag minns aldrig varit in på en kinakrog som markant skiljer sig i stil och tilltal. Men maten är ofta helt okej och portionerna väl tilltagna. Jag minns ungdomens 70-tal då en åkte till länets enda kinakrog i Luleå och för ganska lite pengar beställde fyra små rätter (som inte alls var särskilt små) på söndagseftermiddagar då helgens förlustelser och vedermödor skulle summeras.
Jag gillar kinakrogar. Det infinner sig en avslappnad stämning när en sjunker ner vid ett fönsterbord med tjocka sammetsgardiner i en stad var som helst. Äta en bit, dricka en öl, skriva några rader, läsa och betrakta stadens liv som fortskrider där ute. Ljudlöst, som en stumfilm, tack vare de tjocka fönstren.
Samma sak kan en givetvis göra på nästan vilket hak som helst, men få kan erbjuda samma stilla lugn som en avdankad kinakrog på en tvärgata någonstans. En annan fördel är att du slipper betala fantasipriser för maten. Och lyckokakan, förstås. Kanske innehåller den orden på vägen som förändrar ditt liv på riktigt. Det behöver ju inte alltid vara ett stort steg.