Heta Kalla - en sportfånes dröm
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
träffar på google, men inget svar. Språkvårdaren på jobbet hävdar att det faktiskt heter "frisk som en nötkärna" och med tanke på att det talesättet ger 10 300 träffar så ligger det nog något i det.
Men, som sagt, jag är varken pigg eller frisk som en nötkärna där jag ligger utfläkt i soffan medan kyrkklockorna ringer. Hörde ni förresten att det klingade vackert av "Stilla natt" när det ringdes i klockorna på julaftonen i Piteå?
Men sidospår, sidospår, den första januari 2008 är det bara ett spår som får min kokosnöt till hjärna att friskna/piggna till och det är skidspåret. Inte så att jag åker, men som en uppenbarelse från svunna tider ser jag en ung svenska skejta fram i spåret. Hon startar 38 sekunder efter tätåkarna, men plockar sekund för sekund och snart avslöjar tv-bilderna att den unga Charlotte Kalla inte bara närmar sig storfräsare som Björgen och Kuitunen utan också går förbi och drar ifrån. Och vinner!
Här kan vi prata om en tjej som är både frisk och pigg som en nötkärna. Kallas uppvisning gör mig närmast gråtmild (som den sportfåne jag är) och jag stiger upp ur soffan som en pånyttfödd (nå ja) och spänner på mig skidorna och kör en femmil så att vallan fräser mot snön. I tanken, alltså.
Att vara sportintresserad har också sina avigsidor. Hur många gånger har man inte bänkat sig full av förhoppningar bara för att se dem grusas. Nej, jag tänker inte på närmast onämnbara händelser som OS-hockey mot Vitryssland (usch, nu måste jag kräkas), utan på tappade stavar, ork som tryter redan i starten, grenslingar och stolpe-ut-skott. Så man har bönat och svurit och lovat sig själv att nu skiter jag i den förkastliga sporten, men lika förbannat har man suttit bänkad igen.
Som trogen sportfåne får man givetvis belöningar med jämna mellanrum och julhelgen har gett ett par riktiga guldkorn. Jag har redan nämnt heta Kallas framfart i skidspåren, men frågan är om inte Sveriges match mot Kanada i junior-VM i hockey var snäppet hetare.
De nederlagstippade svenskarna vände 0-2 till seger med 4-3 efter en heroisk insats. Till på köpet är det en Munksundare, Tobias Forsberg, som sätter segerpucken när det återstår sju sekunder. Sju sekunder! Bara på film kan man få till en sådan hjältesaga.
Kanske tar sagan slut för så väl Kalla som småkronorna redan i dag, men det är i så fall smällar en sportfåne får ta.
Det finns mycket man kan lova när raketerna stiger mot det nya årets himmel, men jag har slutat med löften. Det brukar sällan fungera och dessutom handlar det ofta om inskränkningar. Sluta röka, dricka, äta godis och så vidare. Nu ska det ätas smalmat, springas maror och livet ska levas som en tibetansk fattigmunk. Uppoffringar, asketism, försakelse och ångest.
Sååå deprimerande och bara för det tänker jag fortsätta röka eller, förresten, jag lovar ingenting. Det är bäst så.