Jag hatar verkligen att se nya filmer. Det är nog det tråkigaste jag vet, och kanske är det just därför jag nästan alltid somnar då jag ser film. Många av er kommer nog känna att jag är en besvikelse när jag säger att jag inte har sett filmer som alla andra har sett, typ "Star wars" & "The notebook" eller som att jag nickade till ett x antal gånger under filmen "Avatar" på bio.
Jag kan också få för mig att jag ska bojkotta vissa filmer bara för att, till exempel "Twilight". Eftersom alla blev så besatta av filmen och böckerna så gjorde jag tvärtom, jag svor att jag aldrig någonsin skulle läsa böckerna eller se filmerna (och bara för att ta det ett steg längre så svor jag att aldrig se någon film med vampyrer).
Men faktum är att jag inte hatar alla filmer utan att det finns vissa filmer som jag älskar nästan villkorslöst. "Sagan om ringen" är en av dem. Jag ser filmen säkert två gånger i veckan, inte alla filmerna, inte ens hela filmerna. Jag hatar att se när Frodo och Sam går omkring där barfota, men jag älskar att se krigen och allt sådant.
Det här konstiga beteendet började inte nyligen, utan redan då vi var små. Vi hyrde ofta film och jag och mina syskon fick turas om att välja. Själv fastnade jag alltid för samma film, "Vägen till Eldorado". Till slut började mina syskon att klaga, så då fick jag se den själv på morgonen.
Och det var okej för mig, jag fick se filmen som jag tyckte så mycket om. Än i dag kan jag komma på mig själv snegla mot barnfilmshyllan då jag är och ska hyra film.
Sen kommer då serierna. Jag hatar de flesta, men älskar ändå några. Jag såg nyss färdigt "Sex and the city" för femte vändan och började se "One tree hill" för säkert tionde gången. Min hatkärlek till filmer och serier är egentligen inte så komplicerad, men kanske ska jag ge någon ny film chansen att komma in i min lilla samling filmer som jag är besatt av. Eller ska jag helt enkelt lära mig att se film som normala människor, och i alla fall inte somna!