Ryggskott! Det låter väldigt dramatiskt och smärtsamt. Jag har aldrig drabbats av det själv, men naturligtvis hört och sett folk däcka av denna obehagliga åkomma. I veckan drabbades hustrun. Hon tillhör de där envisa och tåliga (dumdristiga om du frågar mig) kvinnorna som biter ihop och lever efter deviset bra kvinna reder sig själv.
I ett par dagar nonchalerade hon smärtsignalerna och jobbade på, men en morgon var det tvärstopp. Ten and out! Ambulans till akuten och morfin för att hålla smärtorna på rimlig nivå. Nu är det konvalescens som gäller och jag som får leka sjuksyster.
För några veckor sedan skrev jag att en seglivad myt är att kvinnor tål smärta bättre än män. Du, man, har kanske hört någon gång att ”hahaha, det är tur att det inte är män som föder barn för då skulle vi vara barnlösa”.
Men, som sagt, jag avlivade myten och hänvisade till otaliga mycket tillförlitliga undersökningar som visar att män generellt har markant, observera markant, högre smärttröskel än kvinnor.
Kvinnorna på jobbet bara ler och när de hör om hustruns plågor säger de spefullt ”Vilken tur att det inte var du, Tobbe”. Underförstått, jag är man och därmed djävligt gnällig när det kommer till sjukdomar och krämpor.
En av kvinnorna spelar upp en scen med svag och ynklig röst som anspelar på hennes man när han är sjuk. Hon är mycket övertygande och rodnande inser jag att, shit, så där brukar jag se ut och bete mig när jag vid mycket sällsynta tillfällen är sjuk.
Okej, vi män kanske är lite gnälliga, men det är nog mest för att vi vill bli lite ompysslade och daltade med. Vi har högre smärttröskel och hör sen. Fast då erinrar jag mig Polly, fransyskan. Ja, Polly är en hund, men i alla fall. För ett par år sedan drabbades hon av en ryggskada. Hon hade så ont att bakkroppen förlamades av krampsmärtor.
Men det är en tuff brud och när hon behövde kissa så knallade hon helt enkelt ut på frambenen. Det var som att se den där besatta tjejen go bananas i Exorcisten.
Polly är sedan länge kry och nu väntar jag på att hustrun ska få styrfart igen. Om inte annat måste hon markera vem som är hårdast i familjen. Men jag är lite tveksam till folk som hela tiden biter ihop. I slutänden är det ingen som tackar en när den där tapparheten går rakt in i väggen. Verkligheten brukar ha en obehaglig förmåga att hinna ikapp.
Själv är jag frisk, men självplågare. Jag kan inte låta bli att se längdskidor, trots att Kalla är sämre än någonsin. Plågad stirrar jag tomt på den röda armé som forsar fram i spåret både på dam- och herrsidan. Jag ger mig fan på att dom injicerar fiskleverolja.