En ondskans natt
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det är det inte!
Däremot är det värt att minnas att i natt är det 69 år sedan som nazisterna angrep allt judiskt i Tyskland. Under några fasansfulla timmar mördades 91 judar,
otaliga misshandlades och över 30 000 arresterades. Dessutom förstördes cirka 200 synagogor och mer än
7 000 judiska affärer vandaliserades.
Det krossade glasets natt. Vi känner det som Kristallnatten. En beteckning som sannolikt nazisterna själva myntade. Antifascister i Tyskland föredrar därför att kalla det för "Reichspogromnacht" (rikspogromnatten).
För den som inte vet är pogrom benämningen för våldsamma och blodiga judeförföljelser.
Under flera år hade judarna diskriminerats och behandlats illa på olika sätt, men inte i så organiserad och omfattande form som den 9 november 1938. Kristallnatten kan ses som inledningen av förintelsen av uppskattningsvis sex miljoner judar.
Att härjningarna denna ondskans natt för 69 år sedan var sanktionerad från högsta ort råder det inga tvivel om, men förevändningen är möjligen inte lika känd.
Hösten 1938 beslöt nazisterna att tusentals judar med polskt medborgarskap skulle utvisas till Polen, där de slutligen spärrades in i ett läger. Bland dem fanns familjen Grynszpan. Fadern skrev brev till sin 17-årige son, Herschel, som var bosatt i Paris.
Den unge Herschel begav sig den 6 november till den tyska ambassaden där han sköt den tyske diplomaten Ernst vom Rath, som två dagar senare avled av sina skottskador. Hitlers anhang hade fått sin anledning och resultatet blev, som alla utom de så kallade revisionisterna vet, fasansfullt.
Kanske hade inte alla dessa människor behövt dö om omvärlden inte varit så kallsinnig inför judarnas svåra situation. I juli 1938 sammanstrålade 32 länder (Tyskland hade observatörer på plats) i den franska staden Evian-les-Baines. Temat för konferensen var "judiska flyktingar från Tyskland" och vad omvärlden kunde göra.
Inte mycket skulle det visa sig. Att ta emot förföljda judar stod inte högt på dagordningen. Schweiz krävde "J"-stämpel i passen, något som Sverige understödde. Detta för att kunna skilja ut judar när tyskar ville resa in i Sverige.
Svensk statistik visar att efter Kristallnatten ansökte
1 750 tyskar om inresetillstånd till Sverige. Många fick avslag, var av de flesta var judar. Judar fick inte ens resa igenom Sverige till en fristad i ett annat land.
Den katastrofala Evian-konferensen tjänade nazisternas syften. Rubriken i den tyska nazisttidningen Völkischer Beobachter var "INGEN VILL HA DEM!".
Nazismen bär naturligtvis skuld för sina egna illgärningar, men kraftfullare avståndstagande från omvärlden och en frikostigare asylpolitik hade garanterat räddat många människoliv.
Sålunda kan du sluta undra varför så få judar faktiskt lämnade Tyskland för att slippa förföljelse och dödsläger. De hade ingenstans att ta vägen.