Jag minns en annan midsommarafton för längesen, 1991. Då inföll dagen också den 21 juni.
Det hade börjat så bra. På kvällen den 19 juni satte värkarna in och vi for in till BB i Piteå. Mmm, det här var på den gamla tiden när man kunde föda barn i Piteå. Min älskling var vid gott mod och jag gissar att det samma gällde mig.
Men sedan stannade det upp. Timmarna gick och ett dygn senare var det inte lika uppsluppet. Vad fan händer eller, rättare sagt, varför händer det ingenting.
Natten som följde blev en vaken mardröm. Tidigt på morgonen, efter 36 timmars frustration och ångest, beslöt läkaren att det skulle akutsnittas. Sedan gick allt fort och plötsligt hade vi en dotter född den 21 juni på midsommaraftonen.
Så söt hon var. Vi kallade henne för Humlan eftersom hon låg och surrade på nätterna när hon var liten.
Efteråt gick jag ut på sjukhusets balkong med en kopp kaffe och en cigarrett. Det var fortfarande tidig morgon och jag blickade ut över ett soldisigt och sömnigt Piteå. Jag hade svårt att fokusera blicken på grund av sömnbrist och anspänning.
Senare lämnade jag hustrun och min nyfödda dotter. Humlans 2,5-årige bror skulle hämtas och vi åkte hem till en tom lägenhet. På kvällen läste jag som alltid saga, men förbi av trötthet var det jag som somnade.
Vaknade med ett ryck med sonen sittandes grensle över mig. På mitt bröst låg en liten hög med tändstickor och jag undrade förskräckt vad han gjorde. Med troskyldig blick tittade den lille på mig och sa:
"Jag ska jöja bjasa, pappa".
Nej, det blev inget midsommarfirande den gången, men sedan dess har den här dagen i mitt hjärta passerat åtskilliga gånger och just idag är det den 21 juni. Min lilla humla har blivit stor och fyller 22 år. Jobbar och står i nere i Tjockhult.
22! Åren går och om man inte begripit förr att man är en vuxen, rent av halvgammal man, så gör man det när ens numera vuxna barn fyller år.
Tittar på gamla foton och inser att det hänt ganska mycket på 22 år. Jävlar vad smal jag var. Och snygg! Annat mot idag när en tunnhårig gråhårsman stirrar tillbaka i spegeln på morgonen. Fast figuren börjar bli bättre. Tio pannor har rasat på drygt två månader tack vare kostomläggningen.
Men i dag är det Midsommarafton och då får man slarva med kosten. Sill och nubbe, grillat och jordgubbar, en och annan god drink, kanske lite choklad till kaffet. Det finns ingen anledning att plåga sig.
Så låt oss lyssna på "Visa från Utanmyra", binda kransar med blommor, skråla till någon obskyr snapsvisa och bete oss en smula. Det är tid att leva och när natten övergår till morgon ligger resten av sommaren framför oss. Något ska vi vill hinna med innan löven gulnar igen.
Ha en underbar dag och låt allt det goda flöda.