Nu för tiden finns det inte bara ett sätt att läsa på. Man kan lyssna på en ljudbok, man kan ladda hem en e-bok eller till och med vara lite retro och faktiskt ta upp en riktig bok. Inte för att vara den som är den men på min tid så ...
Nej så är det inte riktigt heller, den första talboken fanns faktiskt tillgänglig redan 1955. Jag har verkligen försökt tycka om ljudböcker, det känns så perfekt att ta en promenad och lyssna lite på en bok samtidigt.
Men man kan inte multitaska njutning för då tappar man hela idén. Att läsa är en trevlig grej och att ta en promenad är en annan trevlig grej som inte nödvändigtvis måste kombineras. Jag får fråga mig själv om jag verkligen är så upptagen att jag måste pressa in så mycket jag kan i varje upplevelse.
På mina promenader försvinner jag ofta i mina tankar när jag ser ett sött djur eller ett fint hus och helt plötsligt är jag ett kapitel fram och har ingen aning vad som händer. Så ljudböcker har jag lagt ner.
Jag hade även en kort bekantskap med
e-böcker och det är ett smidigt sätt att läsa på. Man kan låna böcker över internet och när lånetiden är slut försvinner de bara från läsplattan. Lätt och enkelt att ta med och lockande till ungdomar för att det är elektronik.
Man kan även rymma ett helt bibliotek i den lilla tekniska prylen men problemet med det är att man kan rymma ett helt bibliotek i en liten teknisk pryl. Nöjet i läsningen finns där men känslan försvinner. Känslan av att hålla en gammal bok med fint omslag som luktar lite sådär som de brukar göra, magin i att hitta en fin bok som känns som en skatt. Känslan av att ha en vacker välfylld bokhylla och känslan av att hitta en gammal favorit där allra längst inne.
Jag låter säkert helt hopplöst gammeldags nu och jag vet att många använder sig mycket av både ljudböcker och e-böcker. Inte mig emot, det är väl trevligt för dem men den bästa läsupplevelsen får i alla fall jag bara från en riktig bok.
Elin Enlgund
Elin.enlgund@pitea-tidningen.se