Ingen har väl undgått IS framfart i främst Syrien och Irak. Det finns intressanta förklaringar till IS tillkomst och snabba tillväxt, men oavsett detta är nog de flesta ense om att det här är en terrororganisation så långt från scouterna som man kan komma.
Så jag kan inte låta bli att undra över Robert Bergman och hans skapelse IS Piteå.
Det är kanske inte läge att prata om rekordvärme när man går omkring och fryser trots långkalsonger och mössa, men 2014 var hur som helst det varmaste året i modern tid. Man kan glädjas för stunden åt det, om än den globala uppvärmningens baksida är ett framtida skräckscenario.
Det är liten idé att påtala människans delansvar för detta eftersom det inte finns en politisk samsyn och vilja i världen att vidta de åtgärder som krävs. Vi kör på i 180, bära eller brista.
Dessutom får jag de självutnämnda klimatexperterna på mig. Sekteristiska rättshaverister som förnekar all mänsklig skuld till den globala uppvärmningen. Det spelar ingen roll att i princip världens samlade forskare påpekar att det faktiskt finns ett samband mellan stigande temperatur och våra nedbrytande levnadsmönster.
De har fel, fel, fel, predikar förnekarna. Ungefär på samma sätt som när sekteristerna vägrar inse att evolutionen är fakta och inte någon teori i mängden som kan jämställas med diverse religiösa övertygelser om arternas uppkomst.
Jag är ingen vinterman, så det är klart att jag minns 2014 med värme. Särskilt sommaren då värmeböljan lade sin varma hand över oss i veckor.
Trots att det förmodligen är illavarslande på lång sikt så drömmer jag om att 2015 ska bli lika skön. Jag ska bara (som mina barn brukade säga) klara av den här vintern.
Hur kan vi då vara säkra på att 2014 var det varmaste året?
Själv litar jag på de klimatkunniga. Tidigare rankade de stora väderinstituten olika år som det varmaste. 1998, 2005 och 2010 har pekats ut, men det var innan 2014. Nu är samtliga eniga, 2014 är varmast.
En uppseendeväckande detalj med 2014 års rekordvärme är att El Niño i princip lyste med sin frånvaro. El Niño är ett återkommande kombinerat klimat och hydrologiskt fenomen i Stilla havet som är globalt värmande. För 1998, 2005 och 2010 gäller att samtliga dessa år inleddes med El Niño.
Men nu faller snön och jag borde givetvis skotta, men orken räcker inte. En rejäl förkylning sätter stopp så nu får sonen greppa spaden. Själv däckar jag och drömmer våta drömmar om sommar och sol.
Jag drömmer också att Jan Björklund avgår och att folkpartiet väljer en ny ledare som gör en kursändring till det socialliberala arv som varit en del av partiets historia. En dröm som jag tror att många liberaler delar.
Jan Björklund påminner allt mer om en halsstarrig korpral och hans fixering vid tidiga betyg börjar kännas hälsovådligt. Här ska inte lyssnas på någon expertis, för här har vi en man som kan peka med hela handen.
Björklunds utspel mot de människor som söker skydd i landet kan möjligen skyllas på dåliga opinionssiffror. Där har han ju numera sällskap av Kristdemokraterna som allt oftare halkar under fyraprocentsstrecket.
Populism brukar det kallas.