September är det nya augusti. Det känns som om vi förskjuter hösten och hoppas på ytterligare sommarvärme.
För mig handlar det kanske om att jag är född i oktober. För hösten betyder något speciellt. Varmsköna dagar med klar, hög luft. Vinrött, senapsgult och petrol. Stickade koftor, yogite och tända ljus. En stillhet i själen. En ro i naturen. Bärtider.
Rönnbärsgirlanger.
Efter festivalen sker det officiella årstidsbytet i Piteå. Suddgummi, blyertspenna och linjal. Och så den stora mässan. Jag tittar och lyssnar. Fascineras över vår önskan att hitta smartare lösningar till allt. Som att vi om och om igen tror att vi kan köpa oss ett bättre liv, köpa tid. Att med miniansträngning bli finare och snyggare.
Jag med.
Och jag längtar efter kulturen. Raggsockorna, elden i kaminen, mer själ än Foppatoffla. Även om ytan också behövs. Naturligtvis. Balans. Riktigt redo för hösten är jag inte än. Antagligen för att jag vet att två resor glimrar framför mig. Varmare klimat. Vindar på en båt. Blåst mot slutna ögonlock.
På nästa uppslag tipsar vår modeskribent Isabelle Palo om höstens mode. Min färgskala, helt klart.