Mer eller mindre jul? Mindre! Julafton på en lördag, bara en dag extra ledigt. Annat blir det 2018 då julafton infaller på en måndag. Bäva månde alla arbetsgivare.
Men i år är det jobba, jobba, jobba som gäller. Till och med dan före dopparedan. Jag varken orkar eller ids (Norrbottensslang) dona och fixa med inläggning, gravning och allehanda röror. Det får bli ett paltkok.
Det där med mindre jul har också med snittåldern hemmavid att göra. Bara vuxna barn och gammelfolk. Inte en fyraåring i sikte och tomten finns ju ändå inte och om han finns så är han lika frånvarande och obrydd som de gudar som folk väljer att tro på.
Så där sitter man surmulen och ondgör sig över blidan som plaskade tidigare i veckan. Regn i december, nää, det är för dåligt.
Det är ungefär så en självupptagen svensk som har knarkat välfärd större delen av livet har det. Pyttesmå problem som julafton på en lördag och en regndag i december blir viktiga diskussionsämnen på Ansiktsboken. Folk kan verkligen bli skogstokiga av totalt betydelselösa och meningslösa saker.
Samtidigt i en annan del av världen. En storstad som Aleppo lagd i ruiner och döda överallt. Barn, kvinnor, ingen urskiljning alls. Ett terrordåd i Berlin. Förföljelse av oliktänkande. Tortyr och mord, fascister och islamister. Miljoner flyktingar, många totalt utblottade, som knappast gnäller över lite regn.
Men det är Sverige och svenskarna det är synd om. Tidigare gnällde mest bara SD, men nu tävlar ett flertal av partierna om tuffare tag mot flyktingar och tiggare. Anna Kinberg Batra begick fadersmord på Fredrik Reinfeldt och deklarerade att nu jävlar ska folk som vågar sig hit klämmas åt. Snart kallas de väl lycksökare i tidigare rumsrena forum.
Vi är ett av världens rikaste länder och väldigt många av oss, men inte alla, har det otroligt bra. Men, buhu, buhu, det är oss det är synd om. Inte plågade flyktingar som lyckats ta sig från förödelse och död.
Det kan finnas skäl att tänka på det nu när vi ska fira jul och vara så där extra goda. Och snälla! För tomten kommer, tomten kommer alltid till oss som har. I år lär säkert julhandeln slå nytt rekord. Klappar för lite drygt 70 miljarder och dignande bord av mat och godis väntar oss i stugvärmen.
Så sluta gnälla och inse vilken tur just du hade att födas i ett land där ymnighetshornet flödar, om än klyftorna växer lavinartat och den solidariska fördelningspolitiken sedan flera år är på ett never ending jullov.
Jag spelar Jussi och önskar dig en God Jul.