Boxer-Robert fick sin prinsessa
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det är ett demokratiunderskott när medierna så totalt går vilse och upphöjer bröllopet till den största händelsen någonsin. I vart fall om man ser till det närmast groteska utrymmet. Plats för kritiska röster är lämnat åt sådana som mig. I övrigt knäböj för överheten och största möjliga tystnad.
Jag mår illa av att se fria människor kräla i stoftet och snyftande tillbe kungligheter som om de vore människor av ett bättre och annat virke. Nej, vi behöver ingen blodig revolution, men vi måste avskaffa monarkin. Och vi måste nog starta ett projekt så att upplysningstidens ideal blir bekant för alla och envar.
Men brudparet var vackert och lyste av lycka och kärlek. Däremot tror jag inte att Felix Mendelssonhns (1809-1847) bröllopsmarsch spelades. Det välkända musikstycket användes i uppsättningar av William Shakespeares pjäs (1564-1616) "En midsommarnattsdröm" och spelas när en kvinna gifter sig med en åsna.
Och även om jag är stark motståndare till monarki, så tror jag inte att Daniel är en åsna. Däremot är han kusligt lik Robert, du vet han som gör reklam för Boxer. Väldigt kusligt lik. Det ryktas att han gav Viktoria ett livstidsabonnemang från kabel-tv-bolaget.
För övrigt gifte sig fotbollsspelaren Pontus Wernbloom samma dag i Stockholm. En reporter från Aftonslasket undrade om inte Wernbloom kände mindervärdskomplex i konkurrens med överhetens vigsel. Wernblooms svar är en riktig fem-etta.
"Absolut inte! Jag har betalat för mitt eget bröllop. Och deras med. Haha".
Idag är det Midsommarafton (ja, jag vill ha stor bokstav) och även om jag skrev det här tidigare i veckan, så bara vet jag att solen ska skina i Stockholms vackra skärgård och när jag vaknar ska jag sjunga min Gärdestadfavorit "Steg upp på morgonen/innan min dag var riktigt vaken/woowow vilken härlig dag ... lalalalalala ..." och ta ett frustande dopp från bryggan och banne mig blir det inte champagnefrukost.
Det är planen och jag brukar, hrm, följa mina planer och Midsommarafton är utan konkurrens min absoluta favoritdag. Så det är klart det blir sol och varmt och skönt när vi ska äta och dricka gott i goda vänners lag.
På begäran återger jag min favoritsnapsvisa (klipp ut och spara, vetja) med melodin "Det var dans bort i vägen".
"Jag är getingen, färdknäppen, orren och göken.
Jag är tutingen, rackaren, järnet och kröken.
Knappen innanför västen är jag.
Jag är klämtaren, luringen, nubben och fjutten.
Jag är jamaren, rövaren, supen och hutten.
Ja, den godaste pärlan är jag".
Drick med förstånd så kanske du minns dagen efter att Midsommarafton inte bara är det finaste vi har utan också faktiskt var det. Jag önskar alla en underbar dag. Särskilt de med blinda hål i huvudet, så att ljuset kan tränga in.