Bara att glömma det hemska 00-talet
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Hysterin kring svininfluensan och massvaccineringen gick, förstås, inte att missa. Nej, jag har inte vaccinerat mig.
Obama fick fredspriset samtidigt som han trappar upp kriget i Afghanistan. Det är nog tur att Norges Nobelkommitté inte får utse de andra pristagarna också.
Märkligt nog är den person jag minns bäst från det gångna året en seriefigur och detta trots att jag aldrig sett henne på tv. Vem? Anna Anka. Möjligen med undantag av Zlatan då. Fast han är kanske också någon slags seriefigur.
Roligare då att lämna det hemska 00-talet och ge sig i kast med 10-talet. Mmm, 00-talet var hemskt. Redan år 2000 vann George Wanker Bush presidentvalet i bananrepubliken USA på fusk. Vi skrattade, men inte så värst länge.
Attacken mot World Trade Center är snarare ett datum (11 september) än ett årtal (2001). Vi fick "kriget mot terrorismen" som pågår än och vi fick ett krig i Irak på falska grunder.
Terrorkriget har obehagligt nog utvecklats till ett utbrett muslimhat och så sent som i år förbjöd Schweiz minareter. Ungefär så började den etniska rensningen av Bosnien om nu någon minns. Den som orkar bläddra i historieböckerna kanske noterar att även nazismens förföljelse av judar på 30-talet började med nedsättande tal och allmänna smädelser av den judiska karaktären. Samt förstörelse av synagoger.
Det kan bli ett äckligt 10-tal om inte förnuftet får segra.
Finanskrisen drabbade 00-talet som en svininfluensa utan vaccin. Vi som hade jobbet kvar klarade oss rätt bra, men blev jag lyckligare för det? Nej, jag blev ju inte det.
Skit i partipolitiken, men med den borgerliga regeringen ökade orättvisorna och klassklyftorna betydligt snabbare än den gjorde när Socialdemokraterna regerade. Visst, den ökade då också och vi som är anfrätta av en smula cynism konstaterar att det finns ingen rättvisa. Har aldrig funnits.
Det är val nästa år, men inga garantier för maktskifte. Det här landet är befolkat av egoister och det är väl så det går när ord som "solidaritet" liksom bara försvinner ur vokabulären. Det tog väl 20 år eller så.
Men vem har tid med samvete och en massa floskler när det inte gör annat än snöar. Vaddå Norrland, det här är ju Skottland. Och i dag är det nyårsafton och då ska det ju som bekant vara kallt. Det är det nästan alltid.
Så då ska man stå där och ramla och rumla med bubbel i glasen och skål och kram och Gott nytt år och, oops, där landade raketen på grannens tak och tack och lov för all snö. Det är bra, det är gott och låt oss skåla för en princip, ett löfte, en sanning att samlas runt. Tyvärr vet jag inte riktigt vad det skulle vara när alla jag, jag, jag ska armbåga sig fram.
Ge mig luft, lebensraum, makt, pengar, skönhet, sex, en plats i sjunde himlen. Ge mig allt, ja, i alla fall en platt-tv. Det är så skämmigt med tjock-tv.
Nej, låt oss äta och dricka gott så här när 00-talet skälver och låt oss hoppas att 10-talet blir mycket, mycket bättre. Du vet, fred, rättvisa och allt det där. Om inte annat hoppas jag att Småkronorna spöar skiten av finnarna i kväll och att de mygliga kanadensarna så småningom förödmjukas i finalen.