Jag tror på att återblicka och summera. Både yrkesmässigt och privat. Här intill har vi sökt upp tre personer som medverkat på Helgsidorna det gångna året för att fråga dem vilka reaktioner de fick på sin medverkan, hur 2012 var och vad de drömmer om detta, vårt nya år.
Personligen reflekterar jag alltid över det som varit. Ser tillbaka. I relationer, känslor, men också i litteraturupplevelser och film. Men jag har dansat in det nya januari, jag har sovit länge och varit trött. På ett bra sätt. Det är som om jag alltid måste leva in mig, innan jag kan blicka bakåt.
På nästa uppslag finner du min kollega Åse Nordlunds hundrade krönika. Hon skriver naket och ärligt om sina erfarenheter av året som varit.
Men en snabb kulturell summering har jag gett mig på: Förra året inleddes med "Downton Abbey"-maraton. Ren njutning i nu tre säsonger. En annan serie som berörde var Jonas Gardells "Torka aldrig tårar utan handskar", både i tv-rutan och i bokväg. Och så "Historieätarna" såklart. "Trust", "Lawless" och "Nawals hemlighet" var filmer som berörde. I bokväg var det "Flickan med glasfötter" av Ali Shaw, "Själamakerskan" av Michela Murgia och naturligtvis "Vindens skugga" av Carlos Ruiz Zafón (det finns fler böcker i serien).
För övrigt var den mest använda kryddan utan tvekan dijonsenap.
Annars har det varit ett år av vardagsomställning och av resor. Segelbåten i Medelhavet, bergen på nordvästra Mallorca, Palmas gamla stad, Provences vingårdar och Paris gator.
Ja, 2012 har synnerligen varit snällt mot mig.