Änglasång för en skojfrisk pajas

Piteå2007-07-20 00:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Egentligen borde debatten med Stig-Björn Ljunggren vara över, men eftersom han envisas med att basunera ut rena lögner och allehanda snurrigheter så känner jag mig nödgad att göra en kommentar. Ljunggren skriver i sin krönika (onsdag 18 juli) följande:

"Carlsson och Larsson däremot tycker att det är demonstranterna som har det demokratiska uppdraget".

Eh! Något sådant har jag överhuvudtaget inte skrivit. Min utgångspunkt var/är att det finns anledning att lyssna på den kritik som den globala rättviserörelsen riktar mot rådande världsordning.



Den skojfriske Ljunggren skriver vidare:

"Den världsbild som Torbjörn Carlsson har utgår från att världen kan styras, att det sitter några farbröder i toppen och rattar alltihop efter en snillrikt hopsnickrad planläggning". Han landar i den häpnadsväckande slutsatsen att "Världen kan inte styras". Så pass!

Det där med farbröder som sitter och rattar lägger jag in i facket för pajaskonster, men Ljunggrens slutsats att världen inte kan styras är intressant.

Ljungggren är kanske rätt ute när han betecknar politik som "ett ganska smutsigt hantverk" som ständigt fordrar kompromisser när båten ska ros i land, men om världens ledande politiker bestämmer sig för en inriktning/plan så går det nog också att styra båten i den riktningen.



Politik kan, som bekant, vara att vilja, om än det inte alltid blir exakt som man ville. Och, ja, jag tror att förändringar är nödvändiga likväl som jag tycker att inriktningen måste vara en rättvisare värld. Huruvida det räcker för att avskaffa det Ljunggren kallar "världssvälten" är nog mest fråga om hur stark viljan är.

Ljunggrens kaosartade teori om världen innebär i princip att alla försök att påverka och förändra är meningslösa eftersom politik bara handlar om att "parera icke avsedda konsekvenser av tidigare politiska åtgärder".

Om så är finns det väl all anledning att lyssna på den kritik som riktas mot rådande världsordning.



En mer lokal debatt är frågan om Pite havsbads förbud mot alla som inte hunnit fylla 30 år. Om detta finns givetvis mycket att säga, men själva problemet är, som jag förstått, det utbredda ungdomsfylleriet. Måste vara kul att som 29-åring buntas ihop med fjortisar.

Hur som helst, ingen verkar bry sig om själva fylleriet. Det handlar bara om att flytta problemet. I det här fallet till campingen inne i stan, festivalområdet eller till andra platser. För supas kommer det att göra.



Som alltid när det gäller alkohol hymlas och hycklas det. PDOL-ledningen vill självfallet ha en städad festival, men i mångt och mycket handlar det om att folk ska dra i sig bira i öltälten. Jag gör ingen värdering av detta, jag konstaterar.

Och när vi tröttnat på att hinka bärs kan vi rumla bort till stora scenen för att beskåda barnartisten Markoolio som i sin senaste sommarplåga "Ingen sommar utan reggae" bland annat sjunger "dricka hemkört och cola i en uppblåsbar pool" och "lite lullig var dag".

Fast visst är det bra om vi kan avhålla ungdomar från att dricka, men 29-åringars dryckesvanor har jag inga åsikter om.
Läs mer om