Flera gånger har jag läst den charmiga historien om hur författaren och kocken Lisa Lemke och hennes man startade Prostens pizza. De hittade en stenugn i uthuset som skulle renoveras till matstudio. Det enda ledde till det andra och nu driver de en helgpizzeria på gården. När jag ser bilder därifrån ser det härligt hemtrevligt, rörigt och gemytligt (jo, ordet passar här) ut.
.
Den här våren är Lisa Lemke aktuell med två kokböcker, dels nya "Lisa på landet – Maten & livet på Gamla prästgården" och så en samlingsvariant på två tidigare kokböcker som nu blir en. När hon får frågan om varför det blev just en pizzeria brukar hon svara: "Varför skulle det bli något annat än pizza!".
Och jag förstår henne. När pizzans botten är supertunn och kanterna krispiga och nästan lita brända, när tomatsåsen smakar perfekt och osten är krämigt seg – ja då finns det knappt något godare. Samma med kärleksfullt tillagade burgare, kebab eller annan "snabbmat". Det är mina favoriter, utan konkurrens.
.
Förutom recept på temat så skriver Lisa Lemke om pizzastenen och förklarar varför degen blir så krispig med en sådan.
Pizza släpper ifrån sig fukt när den gräddas, både från degen och fyllningen. När du gräddar på en sten absorberar den fuktan, jämfört med en plåt vars yta är stängd och då ligger fukten kvar i degen.
Har du – liksom jag – varken stenugn eller pizzasten? Se till att ha en galet varm ugn, där plåten har fått stå i under hela uppvärmningen innan du gräddar. Det är Lisas tips.
I dag får du några recept från hennes bok, där råvarorna skickar tankarna mot påskhögtid.