Samma grå, halvkalla vecka repriseras om och om igen. Som ett slags evighetsmellanrum, i väntan på solglasögon och tunna tröjor, plantera ut blommor och sitta i majvärme med kaffemugg.
.
Jag fäster låtsasblommor i håret. Sitter med min flicka och väljer klänning och skor till den där fredagen när sommaren officiellt börjar. Enligt vår tradition ser hon också ut en restaurang, där vi ska fira ytterligare ett skolår.
Samtidigt som allt är nära känns det så långt borta.
.
Även denna sommar delar vi vuxna i min familj upp semestern för att finnas till hands hemma så många veckor som möjligt. Effekten blir att jag inte längtar lika mycket med de förutsättningarna. Samtidigt är det rätt skönt att verkligen känna ledigheten. Små utflykter, natur, stugvisiter och löpturer i skuggan. Tid att läsa och vara. Närvara. Det är egentligen hur lyxigt som helst.
Hur ser din sommar och semester ut? Hur tänker du? Hör gärna av dig till mig och berätta.