Vilken bra julkalender

Foto: Fotograf saknas!

Krönika2015-12-10 19:55
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Bönder och borgare, grevar och baroner, men inga rumpnissar och tomtar. Jag skrev i förra veckan om moralpanik och allmän hysteri när det gäller årets julkalender "Tusen år till julafton" eller rättare sagt den teaser som SVT lade ut. De programansvariga visste sannolikt vad de gjorde och fick den efterfrågade publiciteten och "tittarstormen".

Nu kan man väl säga att det finns ett halvt facit. Jag har närmast slaviskt kollat in avsnitten och vi som gillar "Historieätarna" med Erik Haag och Lotta Lundgren kan knappast vara missnöjda, men det roligaste av allt med årets julkalender är ändå de medverkande barnen.

Samtliga barn gör bra insatser, men jag måste ändå lyfta fram den färgade flickan Sabina. Nej, nej, det här är inget PK-snack eller känga mot SD, men hennes lite lillgamla sätt ger mig flashar till barndomens "Vi på Saltkråkan".

Tjorven! Sabina är ju en modern Tjorven och jag bara väntar på att hon ska utbrista "Farbror Melker, vet du vad".

I "Tusen år till julafton" ryms en dos kunskap om hur vi levde förr och fram till nu, men framför allt är det roligt. Fem plus till årets julkalender.

På söndag är det Lucia och jag hajade till över en rubrik om att den första lucian var en man. Vad är detta, ny kunskap? Nja, den traditionella mytomspunna bilden av lucias ursprung får stå ograverad. Det handlade om att den första lucian i Lund förmodligen var en man. Det finns en bild från 1875 som påstås bevisa den saken, men det framgår inte om mannen var transa eller bara gillade att gå i särk.

Annars har Daniel namnsdag idag och varje gång jag hör det namnet tänker jag på min äldsta son. Nej, han heter inte Daniel, men när han var nyfödd tog polarna med mig ut på lokal. En amerikanska spelade piano och jag beslöt mig för att önska en låt dagen till ära.

Jag minns inte vilken låt jag ville höra, men jag berättade att jag blivit pappa och på hennes fråga vad gossen skulle heta svarade jag "Zakarias".

"Oh, no" sa hon med rynkad panna och frågade om jag läst bibeln. Jag nickade, men hon var inte övertygad och lovade mig ett bättre namnförslag via en sång.

Vad hon spelade? "Daniels song" av Elton John.

Jag är ingen vintermänniska och det är rätt tungt nu, men främst för att det knappt är någon snö. Mörkt och dystert, till råga på allt snorhalt och regn snart sagt varenda dag.

Nå, snön kommer alltid. Förr eller senare, men helst före julafton.

Alltid trevligt med jul, men barnen är stora och det där med julklappar känns inte alls lika viktigt. Jag köper till mina små fransyskor istället. Varsin gummigris som nöffar när man biter i dem och någon köttbulle kan man väl få slå in. Jag är redan nu full av förväntan inför detta ögonblick.

Själv vill jag gärna ha en bok. Dennis Lehanes senaste vore guld.

Ikväll ska jag spela Texas hold'em och målet är givetvis att vinna, men det är luriga gubbar runt bordet. Fast den här gången har jag ett knep. Numera finns Viagra som ögondroppar och ett par droppar gör säkert susen.

Nej, nej, man får inte stånd, men man ser jävligt hård ut.

krönika

Läs mer om