När Cecilia Vennersten sjunger "Det vackraste jag vet är att se dig när du sover" är det möjligen klyschvarning, men egentligen träffar hon lika perfekt som en pil från kärleksguden Amor.
Betrakta din älskade som sovrufsig snusar vid din sida i det första gryningsljuset och det är troligt att du fylls av ömhet och kärlek. Att den du ser är det vackraste du vet.
Och Fred Åkerström sjunger skrovligt "Och om du var vaken skulle jag ge dig / allt det där / jag aldrig ger dig / men du, jag ger dig min morgon / jag ger dig min dag".
Vad som är vackert ligger i betraktarens ögon heter det och det är svårt att polemisera mot det påståendet, men varje gång jag åker till Luleå ser jag skylten i höjd med Måttsundsbacken.
"Norrbottens vackraste hygge" står det. Jag tittar och begrundar, vrider och vänder, men hur jag än loopar så hittar jag inte det vackra. Kanske är hyggen samhällsekonomiskt försvarbara, men i mina ögon är de fula sår. Som efter bomben.
Å andra sidan skrev Konfucius redan för 2 500 år sedan att "Allt har sin skönhet, men det är inte alla som ser den".
En gång pratade jag med en politiker om Piteås grad av skönhet och jag beklagade att Kappa låg där det låg och förfulade utsikten. Han tyckte tvärtom att fabriken med röken från skorstenarna utgjorde en vacker vy. Dessutom luktade det pengar.
Mm, det ligger i betraktarens ögon. En del tycker att storstäder med husfasader i stål och glas är vackra. Jag kan sympatisera med den känslan, men nog föredrar jag att vandra genom en orörd gammelskog. Att läsa av älven och plötsligt se ett vakande livstecken. Då dansar min själ lyckligare.
Som den gör när kroppen sakta slappnar av efter sex och du betraktar den lilla svettdroppen på din älskades överläpp. Den nakna huden, den fjuniga nacken och en blick som just då bara är din intill döden skiljer oss åt. Kärlek är vackert.
Det ligger i betraktarens ögon. Således kanske någon tycker att det vackraste som finns är uniformerade parader som taktfast trampar kängor till "Björneborgarnas marsch". En annan föredrar hippies med blommor i håret som dansar till Jefferson Airplanes "White rabbit".
När havet ligger blankt är vackert. Eller kanske är det ännu vackrare när bränningarna skummande slår mot klipporna.
Och nog är en tistel lika vacker som en liljekonvalj. Den roströda lavskrikan som äter fläsk från handen är i mina ögon lika vacker som den pråliga påfågeln.
Ett penseldrag av surrealisten Salvador Dali, ett perfekt avvägt fotbollsmål av Lionel Messi, bakdelen på en Chevrolet Impala -59, en poetisk rad som fångar livet, döden i ett enda andetag och för den delen Alicia Vikander i filmen "Till det som är vackert".
Någon tycker att franska bulldoggar är fula plattnosta hundar. Själv tycker jag att Polly är vackrast i hela världen.
En Sofia jag känner gifter sig i morgon och till henne och blivande maken kan Louis de Bernieres få avsluta med följande ord.
"De som älskar har rötter som växer mot varandra under marken,
och när alla de vackra blommorna har fallit från grenarna
finner de att de är ett träd och inte två".
Det är en väldigt vacker känsla.