Skärselden och otursdag

Foto: Fotograf saknas!

Krönika2017-01-13 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vidskeplighet är onekligen en del av mänsklighetens arvedel. Inte så att vi egentligen tror att det krävs tre spottloskor efter en svart katt eller att en himlakropp träffar vårt huvud om vi går under en stege, men varför chansa. Så, tvi, tvi, tvi.

Vi är många som håller oss med tursiffror också och en liten misstanke är att just 13 inte är den populäraste. I dag är det den trettonde och dessutom fredag. En kombination som vidskepelsen lyft till en otursdag av hög karat. Varför är det nog ingen som riktigt vet, men ibland hänvisas till att Judas var den trettonde vid bordet och att Jesus enligt den kristna mytologin korsfästes på en fredag.

I vår egen nordiska mytologi påstås den svekfulle guden Loke vara den trettonde gästen på ett gästabud i Valhall. Loke lurade sedan den blinde Höder att skjuta sin egen bror Balder till döds med en mistelpil.

Hur det än är med den saken så är det snarare så att det är färre olyckor och skador fredagen den 13. Detta enligt en olycksgranskning som försäkringsbolaget Trygg-Hansa lär ha genomfört. Det kan förvisso bero på att alla vidskepliga tar det lite mer piano fredagen den 13. Be careful!

Jag minns att vi läste Den gudomliga komedin under gymnasietiden, men inte mycket har fastnat av Dante Alighieris skildring av en vandring genom helvetet, skärselden och paradiset. Friskar upp minnet och noterar att just i skärselden är ett ställe där man plågas för sina synder innan det kan bli aktuellt att inträda i himmelriket.

Det är gruvliga straff som väntar oss syndare och jag tänkte på det när influensan slog undan både ben och huvud för en dryg vecka sedan. Skärselden, det här måste vara skärselden. Eftersom jag råkar vara man så är det ställt utom all tvivel att jag blir sjukare än en drabbad kvinna. Det finns typ bevis för det, men med tanke på den tid jag lever i så behöver jag inte bygga under det påståendet med fakta eller vetenskap. Det räcker med att jag tycker det.

Konstigt nog blev min hustru ännu sjukare, men jag misstänker att hon nog mest bara kände efter. Visa helst inte den föregående meningen för henne.

Hur som helst, att friskna till efter en feberfrossig vandring (nja, jag låg i sängen) genom skärselden är en lättnad. Kanske rent av som att återuppstå i paradiset.

Men jag noterar att den fantasifulle Dante hade en plats för okristna, de som kämpade för det rätta men inte hade den rätta tron. Straffet är evigt liv som det på jorden. Det är ett erbjudande jag kan tänka mig att nappa på. Fast utan influensa.

Läs mer om