Nästan fyra veckors ledighet är slut och under stånk och stön tvingades jag med lock och pock, hot och slag till jobbet i måndags.
Jag kan tycka att det är lite för bra väder för jobb. För oss som bor ett stenkast från Arktis borde semesterperioden vara tre månader. (Man borde ha blivit lärare som den där seglaren med krönika).
Nej, låt sörlänningarna jobba. De flesta av dem är i alla fall ättlingar till pigor och drängar, trälar och bönder och således sitter väl det där med att arbeta i sitt anletes svett i generna.
Inte? Nänä, men det finns flera miljoner sörlänningar och bara en kvarts miljon norrbottningar.
Hör att pigga PR-människor vill skrota Norrbotten, byta namn på länet. Det där med -botten klingar så illa i folks öron.
Jag håller helt med och tycker att Laponia vore ett ultimat namn. Tänk själv när du träffar dryga fransmän och kaxiga jänkare och de frågar var du kommer från.
"Laponia, man, I am from Laponia. The land of the midnight sun" svarar man lite nonchalant med ett höjt ögonbryn.
Vilken jävla Texasbo som helst skulle komma av sig.
Det finns absolut ingen anledning att lägga till det där med lång vinter, allmänt kallt klimat och mygg.
När det gäller vårt länsnamn erinrar jag mig en episod från 1987 när jag precis återvänt till Norrbotten efter många år i exil.
Vi var på studiebesök på Sveriges Radio i Luleå och en av de mer framträdande namnen lade ut texten om deras satsning på en lokal musiklista. Jag tror att programmet hette Norrtoppen.
Till saken hör att jag vaknade till radion och erbarmeligt uselt framförd musik från den där listan min första morgon på skolan i Kalix och eftersom jag är en man som ofta har problem att hålla käften så kunde jag inte låta bli att avbryta den kända radioprofilens svada.
"Eh, jag tycker ni ska byta namn på listan" sa jag.
"Jaha, varför det och till vad då?" undrade radiomannen som i det läget var misstänkt lik en fågelholk.
"Norrbotten! Då stämmer det i alla fall med kvaliteten."
Så blev det inte och med tanke på att den här listan med lokalt producerad musik har något högre verkshöjd numera så kan vi lägga mitt förslag till avdelningen för gamla plumpa påhopp.
Men Laponia är bra, riktigt bra.
Som sagt, tillbaka på jobbet och när du läser det här är det fredag och de första fem arbetsdagarna är avklarade. Jag har förhoppningsvis överlevt, lördag och söndag återstår i och för sig, men sedan är det dags för två nya semesterveckor.
VM i fotboll är över och därmed kan man kanske ägna sig åt viktigare saker. Fiske, till exempel.
Problemet är att det finns en del att göra hemmavid och jag har understundom känt hustruns blick när man suttit på altanen med en kall och pustat i sommarvärmen. Det går nog inte att komma undan längre. Fram med spett och spade, såg och yxa, hammare och spik.
Någon bakom mitt vänstra öra viskar att fysiskt arbete är bra, men jag misstänker att det är ett hjärnspöke, en ond ande som vill förleda mig.
Det är bättre att jag hyr in någon som är van att arbeta. Billig arbetskraft, en sörlänning eller varför inte två.
Själv kan jag övervaka från altanen.