Det sägs att bara snälla barn får julklappar, men det vet väl alla att det är lögn. Om det mot förmodan skulle vara sant så kan det vara klokt att inte förlita sig på Jultomten eller andras välvilja. Gör som jag, köp dina egna klappar.
Det här är ett något pinsamt erkännande, men jag har faktiskt gjort det i år. Eftersom jag bara vill ha böcker och hade en färdig önskelista så råkade det bli så. Direkt efteråt insåg jag mitt misstag, ja, i vart fall insåg jag det när hustrun fick vetskap om saken.
"Gör aldrig om det" sa hon med en ton som skvallrade om att här finns inget utrymme för försvarstal eller protester.
Således vet jag vad de där små platta paketen under granen innehåller, men jag är bra på att hålla färgen och jag ska slita bort omslagspappret med stigande upphetsning. Kanske kan jag slippa ur mig ett "Åh, hur visste du att jag villa ha XX".
Annars har jag hört att det är roligare att ge än att få. Så jag köper gummigrisar som nöffar när man biter i dem. Nej, inte till min hustru.
Det går säkert att kritisera julklappar till djur och jag ska fundera ut ett sätt att kompensera världen, men jag är full av förväntan inför detta ögonblick. Det slår mig att det är själviskt, men allt givande är väl, medvetet eller omedvetet, ett sätt att få känna sig lite bättre som människa.
Det sistnämnda ska inte ses som en anklagelse och det behöver inte ens värderas. Vi ger för att vi vill, för att vi bryr oss, för att vi älskar och vi mår bra av det. Förmågan till empati och solidaritet med samhällets, ja, världens utsatta är värdefulla egenskaper som förtjänar att lyftas fram.
Och, ja, det är roligare att ge än att få.
Jag har lyssnat på julmusik de senaste dagarna medan jag pysslat med matlagning och paketinslagning. Vi har alla våra favoritsånger och -artister som framför de många gånger uttjatade melodierna.
Jag lyssnar på en blandad lista och plötsligt tonar "Tänd ett ljus" fram. Den ursprungliga versionen med Triad är jag närmast allergisk mot, men det här en annan version och en kvinnas vackra röst som ljuder. Lyssna gärna på den, sångerskan heter Linnea Olsson.
På julaftonsmorgonen är det annars "Oh, helga natt" som gäller och det måste vara Jussi Björling som sjunger. Så har det varit så länge jag kan minnas och så ska det fortsätta vara. Se där en tradition värd att bevara.
"Tänd ett ljus" kan sägas ha ett budskap i tiden och här sitter jag och kåserar om trivialiteter när världen skälver. Det är otroligt många människor som inte är lika privilegierade eller har samma möjligheter som jag har. Eller för den delen du.
Några får komma in i värmen, andra fick vända vid gränsen. Några får julklappar, andra får gömma sig undan bomber och förföljelse. Men det där vet du lika bra som jag.
I den betydligt mindre världen känns det kymigt att veta att efter helgerna är några av mina arbetskamrater inte längre kvar. Människor som jag delat vardag med i över 25 år. Jag saknar dem redan.
Men hur det än är måste vi sträva mot ljuset, ta hand om varandra och inte glömma bort att säga att vi älskar.
Ha en underbart God Jul.