"Väppling!" Vadå väppling? tänkte kvinnan yrvaket och drog täcket över huvudet. Det hjälpte inte." Väppling, väppling, väppling!" Ordet studsade innanför pannbenet. Det var vaktmästaren i hjärnarkivet som något otålig hoppade jämfota därinne, högst angelägen om att få leverera och få kvittens. Nya uppdrag väntade. Sommar var det också och ont om personal, samtidigt som uppdragen bara blev fler och fler. Vaktmästaren kände sig smått utbränd. Började bli litet arbetselak, som den kan bli som jobbar i motvind.
Till sist gnistrade det till i övervåningen hos kvinnan under täcket. Väppling? Jaaa! Så heter det ju. Ett annat namn på krukväxten Oxalis. Klöver kan den också heta. För två veckor sedan hade hon tryckt på hjärnans sökmotor och nu kom svaret. Det var bara det att hon glömt frågan, eller inte var beredd på att få den besvarad kvart i sex på morgonen.
Dåligt minne? Njaa. Troligare är att du vet alldeles för mycket. För ditt eget bästa. Allt vetande tar plats. Och all kunskap har man ju inte bett om. Den bara kommer till en och belägrar något ledigt utrymme, medan man ännu är ung och inte vet så mycket. Bara en sån sak som att belasta hjärnan med tre olika namn på en fullkomligt ovidkommande krukväxt. Vad allt annat onödigt finns där då inte från A till Ö? Står där och samlar damm. Lätt att föreställa sig hur hjärnans vaktis drabbas av allergiska nysningar i sökandet efter rätta ordet.
Redan på nittiotalet doktorerade Spalten på detta ämne. Här insågs att vetenskapen missat något väsentligt, vad gäller inlärningsförmåga och minne. Att exempelvis vara så oerhört imponerad av hur lätt barn lär sig ny teknik. Är det så märkvärdigt? Barn är barn, kan inte mycket, det liksom ekar inne i den nya hjärnan. Vuxnas och vuxna plussares hjärnor är däremot överbelamrade med vetande som nyheterna ska konkurrera om utrymmet med.
Äntligen har vetenskapen hunnit ifatt Spalten. Det är forskare i lingvistik vid universitetet i tyska Tübingen som fattat galoppen. Tack Tyskland. Det tog tid. Ända till 2014. Tack i alla fall. Visst hjärnan drabbas av sjukdomar, men äldres dåliga minne är en myt, säger de. Äldres hjärnor är egentligen snabbare och effektivare än unga hjärnor. Att det tar tid att plocka fram vetandet beror just på att äldre kan så mycket mer än unga. Det är så mycket därinne i arkivet att tröska igenom innan man hittar rätt.
Det krympande utrymmet bevakas av hjärnans städerska/utkastare. Har du glömt det du fick veta igår, beror det förmodligen på att det kastats. Bedömts som värdelöst vetande. Ingenting som för dig framåt. Ingenting du behöver för att överleva. Hos vissa kompletteras städpatrullen med hår i öronen. Fungerar som filter för icke livsviktig information. Förekommer endast hos män och kan bero på att männen nyttjar mindre del av hjärnan än kvinnor och därför måste vara extra försiktiga med vad som släpps in. Forskning tyder på det.
Till sist. Göd inte myten om äldres dåliga minne. Säg aldrig "Jag minns inte". Säg istället "Jag vet inte. Än. Men kanske om fjorton dar".