Hösten är i antågande och sälkolonierna har lämnat stränderna. I ett lätt duggregn besökte jag Gläntan för någon vecka sedan. En strand jag promenerar längs sommar som vinter, höst som vår. Med mina hundar! Vi brukar bada där under sommarhalvåret. Hundarna njuter av det grunda vattnet och springer lekfullt mellan sanddynerna.
Men vänta nu, det är ju badförbud för hundar på Gläntan. Området är naturreservat och bara den ivriga byråkrat som plitat ner denna regel kan förklara på vilket sätt en badande hund är ett hot mot de värden som Strandängens naturreservat sägs hysa. Eller rättare sagt, inte ens en foliehatt kan på ett trovärdigt sätt motivera badförbudet.
Således struntar jag i förbudet. Det är möjligen instiftat av en hundhatare och då är anledningen än större att obstruera.
Nej, jag behöver inte bada hundarna där i solgass när sälkolonin är på plats. Det finns ingen anledning att utsätta hundar för värmepåfrestningen en solig dag på stranden. Dessutom kan ju överkänsliga sälar störas. Men all annan tid tar jag mig friheten att vandra längs stranden och om hundarna vill får de givetvis bada. Ingen skada skedd, jag garanterar.
Den eller de som kom på badförbudet bör snarast stryka det. Om beslutsfattarna (hundhatare eller inte) verkligen bryr sig om naturreservatet så finns det betydligt allvarliga störningsmoment att ta itu med.
Det är förvisso förbjudet, men väldigt ofta kommer stora gäng med sina vrålande crossmotorcyklar och kör på stranden och uppe på själva strandängen. Inte sällan även fyrhjulingar. Det behövs ingen större fantasi för att förstå att till skillnad från badande hundar så påverkar motorfordon flora och fauna på ett påtagligt sätt.
Som hundägare är man påpassad och det finns skäl för många att idka självrannsakan. Kvarlämnat hundbajs på exempelvis Gläntans strand är ingen bra reklam. Tyvärr gör inte alla det och den som någon gång klivit i hundbajs blir inte direkt vänligt inställd. Vi bör, nej, ska alltså plocka upp efter våra älsklingar om de klickar på ställen där människor kan trampa. I skogen och i diken kan det få ligga kvar.
En märklig grej med vissa hundägare är att de plockar upp bajset med den lilla plastpåsen och sedan lämnar de påsen. Eh? Då är det fan bättre att låta skiten ligga kvar som gödsel.
Att hundar ska vara kopplade i vissa områden är lättare att köpa. Särskilt om det handlar om jakthundar under den tid fåglar och andra djur har ungar. Själv har jag två fransyskor begåvade med jaktinstinkt som sträcker sig till gnyenden när det vankas middag i köket.
Koppla fransyskorna kan jag göra, men vi badar vidare på Gläntan.