Mitt jobb är så hemligt att inte ens jag vet vad jag gör.
Det står så på lappen som hänger på min anslagstavla. På en annan lapp med broderier i hörnen står det "Älska ditt jobb".
Gör jag det?
Mmm, jag tror det. Inte som jag älskar min familj, hundarna och fotboll, men jobbet är lite som ett gammalt äktenskap. Det gnisslar ibland, men vi har växt ihop. Och jag kan inte komma ifrån att jag är privilegierad. Det vore synd att klaga alltför mycket, om än min bransch krisar och är under turbulent förvandling.
Det står mycket annat på min anslagstavla. Här kan jag tillägga att min anslagstavla utan konkurrens är den mest inspirerande och coola på hela PT. Bland annat står det "Säg mig vilken lön du har, så ska jag säga dig vilken frihet du har i ditt arbete".
Har jag hög lön?
Nja, inte särskilt, men att kalla den dålig är att ta i. Däremot har jag stor frihet. I princip kan jag göra vad jag vill, bara jag levererar.
Jag har också en lapp med ett dubbeltydigt ironiskt budskap. "Om du vill veta guds åsikt om pengar - titta på vilka han gett dem till".
I en tidning hittade jag en väldigt rolig rubrik, men jag minns inte sammanhanget. Det är format som en budord och lyder "Du ska icke stjäla mer än du orkar bära". Nu hänger den på min anslagstavla som en muntration.
Bredvid hänger ett påbud från skyddsombudet som lyder "På grund av aidsrisken är det numera förbjudet att slicka chefen i röven" och en bit därifrån tronar en skämtteckning som lyder "Tänk så jävla dum chefen är - men bara tänk".
Den bästa hittade jag i en kristen tråd som delvis behandlade min person. Någon hade lagt ut en skämtteckning som föreställer två vampyrjägare som skrämmer en Draculaliknande figur med ett kors. I pratbubblan har någon fyndigt skrivit "Av hans reaktion att döma är han antingen en vampyr eller PT-krönikör".
Klart den hänger på min anslagstavla.
En del kristna försöker få det till att jag hatar deras religion. Det är givetvis nonsens. Jag hatar alla religioner. Nej, jag skojar. Det finns ingen anledning att hata människor för deras tro.
Men om religiösa fundamentalister tror sig ha rätt att slippa kritik och ifrågasättande så tror de fel.
Jag har precis läst Jeremy Stangrooms och Ophelia Bensons "Hatar Gud kvinnor" som är ett generalangrepp på inte minst islams förtryckande syn på kvinnor. Här blir tusenåriga kulturella familjeseder som tar stöd i Koranen kraftigt ifrågasatta. Märk väl att den fundamentalistiska islamismen som förespråkar uråldriga sharialagar inte är liktydigt med muslimer i stort.
Även kristendomen ifrågasätts för sin många gånger förlegade kvinnosyn. Visst kan vi hävda att vi kommit långt, men oj vilket mörker det finns i de mer sekteristiska och bokstavstrogna delarna av kristendomen.
Medlen för att förtrycka och förminska kvinnor skiljer sig åt, men målet är det samma. Mannen är jordens herre och guds avbild. Det här är ett tankegods som är kvalificerat nonsens, men dessvärre tas det för sanning av de män som, hm, hatar kvinnor.
Och visst är det tragikomiskt när katolska präster som säger nej till sex ger direktiv om andras och då särskilt kvinnors sexliv.
torbjorn.carlsson@pt.se