Jag medger villigt att sociala medier är en kul grej och jag kan inte förneka att jag ibland tillbringar nog så mycket tid scrollandes mellan vänners vardagsmys och Luleå hockeys laguppställning. Under pandemin hände dock något märkligt i mina flöden.
Individer som ur ett politiskt perspektiv befann sig på motsatta sidor enades plötsligt i vaccinationsfrågan. De allra mest högerorienterade försvann in bakom vänster-höger-skalan och i dunklet där på baksidan förenades de med hälsovurmande clean eaters som hellre drack kolloidalt silver och la kristaller än att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
Den nya alliansen mellan högerradikaler och kristallbärande silvervattensdrickare upphörde dock inte när restriktionerna släppte och samhället blev som förr igen. Nej, upplevelsen av att förledas av överheten som dessa ytterligheter delade dröjde sig kvar. I den gemensamma övertygelsen om att det finns en ondskefull elit som styr över oss alla ställs nu denna rörelses förhoppningar till Donald Trump – frälsaren. Han som har kommit för att ställa allt till rätta.
Det som de upplysta hävdar att han ska ställa till rätta är en spretig samling av fenomen som inte verkar nå ut till den stora massan. Det är, enligt dessa individer, inte alls konstigt eftersom världskonspirationen gör allt i sin makt för att dölja ”sanningen”. Kortfattat kan man konstatera att det handlar om allt ifrån barnhandel till ”situationen” i Ukraina, autism, hbtqi+, den påhittade klimatkrisen – och så mycket mer.
Det är svårt att avgöra huruvida denna rörelse ska ses som ett reellt hot mot vår demokrati. Ur ett demokratiskt perspektiv är det förvisso fint att vem som helst kan nå ut med sina budskap men när konspirationsteorier av olika slag blir fakta som via superspridare i sociala medier når ut till fler och fler, då är det fara å färde. Mycket verkar utifrån som något taget ur sagans värld men för de upplysta kan allt förklaras med konspirationstänkandets tre principer: Inget sker av en slump. Inget är vad det verkar vara. Allt hänger ihop. Vi andra, vi är som får som låter oss vallas av gammelmedia.
Jag har ägnat ohälsosamt mycket tid åt att försöka förstå denna rörelse, där enigheten är total och där jag, som oliktänkande, uppmanas att läsa på om hur allt styrs och hur djupt träsket är. En sak är dock säker: De upplysta är lika enögda som de anklagar mig för att vara och inget av frälsarens grava klavertramp verkar väcka några som helst tvivel.
Med ena ögat täckt av folie är det förvisso svårt att se klart och det verkar dessutom som att folien repellerar all vedertagen vetenskap.