Det har Ànnu inte ens blivit dags för sillunch pÄ midsommaraftons förmiddag nÀr en naken man plötsligt kommer springande rakt framför oss, varvar en husvagn för att sedan hoppa upp pÄ ett biltak och börja göra "helikoptern".
Jag och vÀninnan brister ut i gapskratt och vet inte vart vi ska titta, barnen i nÀrheten gör stora ögon.
SÀrskilt pinsamt blir det eftersom jag och maken dyrt och heligt lovade vÄra vÀnner att detta skulle vara en absolut familjevÀnlig camping att fira midsommarhelgen pÄ:
"Det Àr ju mest barnfamiljer dÀr numera" menade jag tvÀrsÀkert.
Hm, ja, det Àr ju nÄgot som vi minst sagt fÄr Àta upp nu.
För jodÄ, campingen var hur lugn och fridfull som helst nÀr vi anlÀnde pÄ torsdag eftermiddag, eller tja... det pÄgick EN fest pÄ omrÄdet - i husvagnen intill vÄra vÀnners.
GÀnget kör jÀrnet fram till tvÄtiden pÄ natten mot midsommarafton, gör ett nytt ryck vid halvfem-tiden för att sedan ta sovpaus fram till halv tio-tiden pÄ midsommaraftons morgon. Redan före klockan elva Àr det full allsÄng till nÄgon slags finsk rapmusik som inte direkt ligger pÄ vÄr topplista.
Och sedan Àr det nÄgon slags vadslagning som alltsÄ gör att denna nakna man plötsligt streakar förbi!
Oj, oj!
Men efterÄt blir gÀnget grymt Ängerfullt och ber sÄ hemskt mycket om ursÀkt, volymen dÀmpas ner och lugnet lÀgger sig.
PÄ midsommardagen, nÀr vÄra vÀnners tonÄrsdotter med kompisar anlÀnder, blir de Àn mer angelÀgna om att göra ett sÄ gott intryck som möjligt. Vi fÄr veta att en av grannarna Àr en hÄrt arbetande mekaniker och hundÀgare frÄn en by i MalmfÀlten vars mamma ringer minst tre gÄnger om dagen för att förhöra sig om att allt Àr bra med honom.
NÀr storkillen (som befunnit sig pÄ eget firande under fredagen) anlÀnder pÄ lördagen skrattar vi istÀllet tillsammans gott Ät vÄra grannar pÄ andra sidan som envisas med att spela allt frÄn E-type till DJ Bobo (hur lÀnge sedan var det inte man hörde honom) till Vikingarna, Iron Maiden och Abba.
Men det hör till att det spelas musik i husvagnarna och förtÀlten och jag verkligen Àlskar sommarcampinglivet. PÄ vintern dockar vi vÄr vagn till en förgÄrd av större funkismodell. PÄ sommaren Àr man istÀllet beroende av att fÄ upp förtÀltet för att sÄ snabbt som möjligt kunna bre ut sig.
Utsikten mot slalombacken i Nalovardo byts ut till utsikt mot havet och de ljusa sommarnÀtterna Àr magiskt vackra. Jag och maken parkerar oss i varsin brassestol med ett glas rosé och lyckas förstÄs brÀnna oss rejÀlt eftersom blÄsten gör att man tror att solen inte alls lyser sÄ starkt som den gör. Lillkillen hÀnger med bÀstisen frÄn Lycksele, vÀrsta vilda Jack Russel-terriern myser pÄ en plÀd och plötsligt kommer storkillen och hans kompisar pÄ att de ska ut och spela golf klockan 06.45 pÄ söndagen.
"Ăr det nĂ„gon idĂ© att du ens gĂ„r och lĂ€gger dig" undrar jag skĂ€mtsamt, men han somnar faktiskt i relativt god tid och stiger upp 05.30 alldeles sjĂ€lv och ger sig ivĂ€g.
Jag och vÀninnan konstaterar att vÄra barn mer och mer börjar bli sjÀlvstÀndiga individer med egna liv. FrÄgan Àr hur mÄnga som vill fira med oss nÀsta Är? Det Àr tur att det finns telefon - och sms för oroliga mammor.