En riktig mördardryck och mördade man inte så kunde man som konstnären van Gogh stympa sig själv genom att skära av sig örat. Det var ingen hejd på eländet och vansinnet som följde i den gröna fens spår. Så lät det när det ropades på förbud mot den livsfarliga absinten för 100 år sedan.
Bland annat påstods substansen tujon (som kommer från färsk malört) förvränga psyket, men det kan nog tillskrivas mytbildningen. Det krävs nämligen stora mängder tujon för att orsaka förgiftningssymtom.
Däremot torde den höga alkoholhalten (55-72 procent) ha ställt till det. Alkoholstarka drycker i stora mängder får som bekant ofta ytterst vådliga effekter på oss arma människor.
Var då Absint en mördardryck i början av 1900-talet?
Nej, naturligtvis inte. Då skulle inte drycken vara tillåten i dag.
Så här gick det till när Absint förbjöds i Frankrike 1915. Under 1800-talets senare del drabbades de franska vinodlarna hårt av vinlus. Det blev ont om vin och många fransmän började dricka Absint istället. Mellan 1875 och 1910 steg förbrukningen från 700 000 till 36 000 000 liter.
Trots att 36 miljoner liter bara motsvarade tre procent av den totala alkoholkonsumtionen i Frankrike så kände vinfabrikörerna flåset. Propaganda om absintens särskilda farlighet, "mördardrycken", spreds och tillsammans med nykterhetsrörelsen lyckades vinbranschen förmå politikerna att totalförbjuda den gröna fen.
Från mördardryck till kannibaldrog är kanske steget långt, men att det finns en särskild drog som gör oss till kannibaler känns väldigt tveksamt. Om än kvällstidningarna och möjligen övernitiska drogmotståndare vill få oss att tro det.
Att MDPV som drogen egentligen heter är förbjuden är med säkerhet bra. MDPV har uppenbarligen psykosliknande biverkningar och kan för vissa individer få tråkiga följder, men det där med kannibal kan vi nog lämna därhän.
Huruvida galningen som tuggade på en uteliggare i USA tagit MDPV är så vitt känt inte klarlagt.
Det finns en mängd droger som kan vara mycket farliga att peta i sig och som det är lätt att bli beroende av. Men påståendet att det finns droger som man blir beroende av på en gång är knappast sant. Däremot är vi människor olika och en del har en tendens att lättare hemfalla åt missbruk. Det gäller droger likväl som alkohol eller varför inte frosseri av sötsaker och snabbmat.
Jag vill poängtera att det här inte är ett försvarstal för droger, men jag konstaterar ändå att människan i alla tider tycks ha haft en förkärlek för att berusa sig. Orsaken till detta överlämnar jag till antropologin att besvara.
Jag tror att vi kan vara överens om att missbruk är förödande för så väl individen som samhället. Över tid blir vi trasiga och tragiska.
För att återknyta till absint eller alkohol i allmänhet så är det en tillåten och socialt accepterat drog. Vi dricker i många sammanhang och de flesta anser sig ha kontroll över drickandet. Som socialt smörjmedel fungerar alkohol utmärkt, men om vi nu ska ge droger epitet - vad sägs om våldsdrogen.
En klar majoritet av alla våldsbrott plus mängder av andra idiotgrejer och dumheter sker när folk är fulla. Om någon lanserade alkohol idag så skulle den tveklöst totalförbjudas. Våldsdrogen!
Glömde jag säga "skål"?