Jag vaknade upp i onsdags och så var den dagen förstörd. Visst, jag överdriver och det är ingen idé att ta ut saker i förskott, men med tanke på budskapen som Donald Trump kastat ur sig de senaste månaderna så finns det ändå viss orsak till oro.
I januari svär han presidenteden och ingen har mig veterligen sett någon politiskt röd tråd eller program som affärsmannen, magnaten och dokusåpakändisen Donald Trump tänker agera efter.
Ja, vi har hört den plumpa populisten, sexisten och rasisten strö hatiska oneliners omkring sig och kasta ur sig hot i allehanda riktningar. Det Trump hittills har åstadkommit är en ökad polarisering i ett Amerika där vita kränkta män vädrar morgonluft.
Alla opinionsinstitut, mediabolag och experter hade fel. Varför, lär det kluras på den närmaste tiden. Han var ju i princip chanslös, men stod där som vinnare. Donald Trump, elefanten i porslinsbutiken, skakade om en hel värld och alla amerikaner som såg honom som the american psycho.
Själv höll Donald Trump ett segertal där all hatretorik var som bortblåst. Han till och med tackade Hillary Clinton å det grundligaste, trots att han lovat att ställe henne inför rätta när han blir president.
Gör han det? Det är väl inte troligt. Och kanske är den där höga muren mot Mexiko bara ett fantasislott. Däremot lär Obamas sjukvårdsreform ryka all världens väg. Donald Trump har trots allt republikansk majoritet i så väl representanthuset som senaten.
Trump är dessutom motståndare till många handelsavtal och klimatuppgörelser, men att han skulle försvaga Nato är nog prat i nattmössan. Ingen president kan ta sig friheter där det militärindustriella komplexet naggas i någon större utsträckning.
En gissning är att många av hans väljare ganska snart kommer att bli besvikna när Trump ska göra "America great again". Det ska sänkas skatter å det grövsta samtidigt som enorma satsningar på infrastruktur, sjukvård, utbildning och jobb utlovas. Visst, USA kan fortsätta låna, men hans storslagna löften skramlar som tomma tunnor.
Men ska vi vara rädda för mer krig? Karln är förvisso impulsiv och oberäknelig, men inte känd som mer krigisk är höken Hillary Clinton. Hon har absolut en trevligare framtoning och talar en hel del om sociala frågor, men är också en brutal och korrupt politiker. I princip lika avskydd som Donald Trump.
Jag tror inte att hon i första hand förlorade för att hon är kvinna, utan för att hon representerade etablissemanget och Clintonklanen. Att sedan amerikanerna väljer Donald Trump är rätt talande för det samhälle och system de lever i. Bäst att sitta still i båten så länge.