Är Eivors surande så befogat?

Festivalsommaren är i full gång och ett samtal till P1 fick mig att fundera. Ska det vara okej att fota och filma på konsert?

"Det har faktiskt aldrig slagit mig att någon skulle störa sig på att jag står och filmar en låt", skriver PT:s krönikör.

"Det har faktiskt aldrig slagit mig att någon skulle störa sig på att jag står och filmar en låt", skriver PT:s krönikör.

Foto: Simon Olofsson/Frilans

Krönika2024-08-03 10:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sommaren inleddes med Dina Ögon på Parksnäckan i Uppsala. Fotade, filmade och har kikat tillbaka flera gånger. Efter det ett mindre nedslag av Lucianoz på en scen i en skogsdunge under ett rally i Värmland. Den upplevelsen kan vi bortse från…Skickades en bild eller två.

Sen dess har upplevelserna bara haglat in.Trästocksfestivalen, mysigt, mindre och Mollgan på scenen. Skickade en video till mina kompisar och frågade dem om hysterin kring Mollgan var något jag hade missat. Ingen visste vem det var (för er som undrar - en sämre Göteborgsversion av Movits!).

Efter det var det en tur till Stockholm, Bruce Springsteen. 

Telefoner lös upp hela Strawberry (kan vi snälla sluta byta namn på denna arena nu? Ja jag vet att det grundar sig i hela jordgubbsgaten men det är så förvirrande) och i publiken som bestod av 55 000 boomers och jag var det få som lät mobilen stanna i fickan. Inga konstigheter, till och med de äldre har fattat att tända ficklampan till en ballad är ungefär lika självklart som öl till fotbolls VM. Tänkte jag iallafall.

Sen hörde jag hur Eivor rasade i P1. Hon var fly förbannad över alla mobiltelefoner på konserter. Det störde henne och hennes polare så enormt att hon ringde in. Att ta upp telefonen för att knäppa en bild var okej. Men att filma, det var alldeles för mycket. Jag är imponerad av Eivor som tar striden. Min bästis Mattias bestämde sig för några år sedan att han inte skulle filma mer på konserter. Något svammel om konstnärlig integritet. Det höll i två månader. För Eivor var det en fråga om existens. 

I min mobil finns hundratals videos på diverse liveframträdanden. Jag ser det som min egen lilla minnesbank. Där sparar jag på konserterna jag besöker och när livet är sådär jävligt i november så sitter jag hemma och scrollar igenom mitt lilla bibliotek och tänker att jag visst ändå har ett liv. Det har faktiskt aldrig slagit mig att någon skulle störa sig på att jag står och filmar en låt. Att ta ett kort är jag inte lika intresserad av. Jag vill ju mest känna in all den där glädjen som återfinns när tonerna hittar örat. Hur tänker du?

Kan det finnas en mellanväg, inte ett Bob Dylan förbud där mobilerna låses in innan spelningen, men kanske någon tidsbegränsning? 

Nästa vecka fortsätter festivalsommaren i Göteborg. Oj vad filmer det kommer bli. Många men korta.