Centerns huvudsakliga bidrag var att våren 1995 överge sitt motstånd mot det budgetsaneringsprogram som socialdemokraterna och vänsterpartiet enats om. Som "betalning" fick centern igenom bland annat att a-kassa och sjukförsäkring sänktes från 80 procent till 75 procent.
Den borgerliga regeringen presenterade i januari 1994 en statsbudget med ett underskott på 170 miljarder (mdr) kronor. Det var lågt räknat och farligt högt.
Såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar hade bidragit till denna kris främst genom ofinansierade skattesänkningar. Budgetåret 1989/90 fick staten in 141 mdr kronor i inkomstskatt. Fyra år senare var motsvarande siffra 31 mdr kronor.
Marginalskatterna hade sänkts från 80 procent till 50 procent. Lågkonjunkturen och det dogmatiska försvaret av kronans kurs 1992 (med skyhöga räntor som följd) hade också bidragit.
I januari 1994 sa vänsterpartiet som det var. Statsbudgeten måste saneras. Vänsterpartiet föreslog bland annat skattehöjningar för år 1995 med 36 mdr kronor och sa att ytterligare 20-30 mdr kronor under 90-talet behövdes.
I skuggbudgeten föreslog socialdemokraterna ynkliga 3,7 mdr kronor i skattehöjningar. I ett brev till väljarna lovade Ingvar Carlsson, socialdemokraterna, avstå från snabba och påtagliga skattehöjningar. I media spekulerades om vänsterpartiet skulle klara fyra procentsspärren eller åka ur riksdagen med sin skattepolitik. Vänsterpartiet höll fast vid förslaget under torgmöten och debatter under valkampen. I slutet av sommaren visade opinionsmätningar att en stark majoritet av väljarna var beredda att ta höjda skatter för att klara välfärden.
Socialdemokraterna föreslog i augusti 60 mdr kronor i budgetförstärkning varav hälften i skattehöjningar. I valet stärkte vänsterpartiet sin ställning i riksdagen. I en uppgörelse i november 1994 var vänstern och sossarna överens om åtgärder som till 1998 skulle ge 77,1 mdr kronor i förstärkt statsbudget varav 36,6 mdr kronor i skattehöjningar.
Detta var de borgerliga inklusive centern emot vid denna tidpunkt. I januari -95 enades vänstern och sossarna om ett budgetsaneringsprogram på cirka 113 mdr kronor varav skattehöjningar på 50 mdr kronor.
Finansminister Persson ville ha en blocköverskridande uppgörelse för att få finansmarknadens förtroende.
Man kan undra hur budgetsaneringen skulle ha gått om vänstern inte ställt upp eller åkt ur riksdagen i 1994 års val.