Svenska kyrkan har totalt sett tillgångar till cirka 30 miljarder kronor. Därtill kommer cirka 8 miljarder kronor i de så kallade prästlönetillgångarna och en dryg miljard kronor i förvaltade stiftelser.
De ekonomiska förutsättningarna skiljer sig kraftigt mellan olika församlingar när det gäller antal kyrkobyggnader och medlemmarnas inkomster med mera.
För att i viss mån jämna ut skillnaderna mellan församlingarna finns ett utjämningssystem. Genom det delar de församlingar och samfälligheter som har goda ekonomiska förutsättningar med sig till de som har sämre förutsättningar - slut citat. Mot bakgrund av ovanstående ställs följande frågor: Vad beror det på att ekonomin blivit så dålig? Fungerar inte utjämningssystemet?
Varför skjuter inte kyrkan till medel när resurser bevisligen finns? I samband med den jordfästning jag relaterade till i min första insändare fick jag en oerhörd respons för mina synpunkter. Det är ju precis så här vi tycker, men de bryr sig inte!
Beslut har tydligen tagits att det skall sättas stopp för nyupplåtning av gravar i Gråträsk. Hur tror ni att Gråträskborna upplever detta? "Ska vi inte få begravas i vår hembygd?"
Förresten, hur kommer det sig att den jordfästning jag relaterade till fick en nyupplåten grav i Gråträsk? Vi är naturligtvis glada för detta, men är ni inte konsekventa och följer tagna beslut?
Skrota beslutet om stopp för nyupplåtning av gravar - det blir inte så många fler eftersom bygden håller på att självdö.
Inga gudstjänster under vinterhalvåret - eventuellt kan man ha julotta vartannat år i Långträsk och vartannat år i Gråträsk.
Tillåt vigslar, barndop och
allehanda aktiviteter under sommarhalvåret. Varje evenemang i kapellet skapar god PR för både bygden och kyrkan. Eftersom jag är realist tror jag inte på att våra önskemål förverkligas. Därför hänvisar jag till insändarens rubrik: Varför betala när du inte får något för pengarna?