Våga bry er, innan det är för sent
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag är sjutton år, och efter många år slutligen placerad på behandlingshem.
Kanske håller jag ämnet om psykisk ohälsa så hårt om hjärtat för att jag själv stått så nära döden, för att många av de jag älskar försökt ta sina liv.
Alla känner vi med största sannolikhet någon som mår psykiskt dåligt.
Trots det skrivs det nästintill ingenting om det i media, och framför allt så talar vi inte om det.
Men vad finns det som är viktigare att prata med varandra om än livet, den största gåvan av de alla? Jag kan lova att en rak fråga och en varm hand kommer att ge ett enormt gensvar.
Vi kan försöka förhindra en global uppvärmning, vi kan stoppa krig, sträva efter mer skönhet, pengar och makt.
Men det finns absolut ingenting som spelar någon roll då vi står inför döden. Vi lägger så mycket energi på att skapa en bättre värld, men vad ska vi ha den till om vi inte orkar leva i den?