Exempelvis om det är bra att bygga en tillväxtstrategi på att jobb skall flyttas från inlandet till Luleå.
Men det finns mer principiella frågor att diskutera, bland annat det lagstadgade ansvar ett elnätsbolag har mot kunderna.
I Ellagen 2:a kapitlet, paragraf 10 stipuleras krav som ska uppfyllas för att få så kallad koncession, det vill säga monopol på eldistribution i ett visst område.
Detta har Vattenfall Eldistribution i större delen av AC och BD län - exklusive kustkommunerna. I förarbetena till lagen, prop 96/97:136, sägs att "måste sökandens organisation vara avpassad för just det enskilda området", samt att "koncessionshavaren måste vara särskilt lyhörd för bland annat elkundernas behov".
Med en omfattande flytt av jobb till Luleå som följd. Med ett alexanderhugg tänker Vattenfall Eldistribution nu slutligt fullborda sin centralisering.
Inte en enda anställd ska bolaget ha kvar i de områden där det har ensamrätt på eldistribution. Så väljer statens eget elnätsbolag att tolka lagstiftarnas intentioner om att "vara särskilt lyhörd för bland annat elkundernas behov". Vore det inte en värdigare strategi för ett statligt monopol, att i stället vara ett lagens föredöme med lokal närvaro?