Stadens utseende
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Beträffande ljusa, luftiga, inglasade trappuppgångar, reliefer på fasaderna, franska fönster, takmaterial med mera. I en tid då design, arkitektur och stadens utseende blir allt viktigare.
Traditionen av försyndelser fortsätter i Piteå, små som stora. Låt mig ta några exempel. Konserthuset måste nu tyvärr byggas i skogen bredvid Musikhögskolan eftersom universitetsutbildningen av någon anledning förlades dit istället för inne i staden, där den kunnat ge mer liv, rörelse och aktivitet åt stadskärnan.
Och då hade konserthuset kanske kunnat byggas som en mäktig, monumental ljuskatedral ut mot älven.
Även om där ligger ett annat misstag, fabriken mitt i staden, på bästa platsen utefter älven. Andra skönhetsfläckar i Piteå är miljonprogrammets vatten och brödhus och zonområdets plåtiga skokartongsliknande byggnader.
Genom att så många misstag har gjorts i Piteå måste vi väl lära av dem och fortsättningsvis försöka bygga så vackert vi bara någonsin kan.
Även om det är svårt. Arkitektur är nog den svåraste konstarten av alla som människan har ägnat sig åt.
En byggnad ska ju bedömas av ung som gammal, av flera generationer då den står i hundratals år, uppskattas av människor med olika bakgrund, utbildning och erfarenhet och vara funktionell.
Tekniska, juridiska, kulturella och inte minst ekonomiska hänsyn måste tas och en estetisk bedömning göras.
Det är alltså inte lätt men låt oss i varje fall försöka att i fortsättningen bygga en vacker och tilltalande stad och då inte bara använda tegel som byggnadsmaterial.
Ett av Piteås mest utmärkande särdrag, armadan av timmerbilar genom staden, bör också få sin återspegling i stadens arkitektur, i form av träbyggnader som uttrycker snickarskicklighet.