INSÄNDARE: Slött, slappt och likgiltigt i Sverige

I slutet av oktober befann vi oss i Tyskland i åtta dagar. Vi bodde i i två olika städer av Piteås storlek, en i före detta Östtyskland och en i före detta Västtyskland. Vi rastade hunden åt våra bekanta, gjorde långa promenader längs gator och vägar och även längs sandstränder på tyska östersjökusten.
Det som slog oss under dessa åtta dagar var:
n Inte ett enda spår av hundbajs.
n Inte ett kastat papper.
n Inte en enda kastad eller krossad flaska.
När vi steg ur taxin i Piteå mötte oss en helt annan verklighet. På trottoaren krossat glas, kastade pappersmuggar, servetter, kartongrester från hamburgermål. Gångvägen till Svartudden kantad av hundbajs (trots att där finns ett flertal hundlatriner). Tänker man dessutom på hur det kunde se ut på sandstranden på Gläntan i somras, kan man undra. Vad har hänt med oss svenskar? Är det så här vi tolkar frihet? Slött, slappt och likgiltigt

Insändare: Slött, slappt och likgiltigt i Sverige