Skolmat är ett privilegium
Min bild av verkligheten är att ungdomar utanför bespisningen dricker mycket läsk och käkar hamburgare, skriver Magnus Alm.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vi kan nog vara överens om att skolmaten ska vara näringsrik och god och hålla sig inom rimliga kostnader. Det är med blandade känslor jag nu följer den skolmatsdebatt som förs i Piteå.Positivt är att eleverna är engagerade och vill ha inflytande över vad som serveras i skolmatsalen. Negativt är att det är så lätt att klaga, men svårt att ta ansvar och stå för det.
Menar vi allvar med elevdemokrati bör vi sänka rösträttsåldern i Piteå till 16 år, samt låta elev- och föräldragrupper ta fullt ansvar för till exempel skolmaten inom givna budgetramar. Som det nu är, är det alldeles för lätt att säga att skolmaten är för äcklig och näringsfattig. Den som vill ha inflytande måste också lära sig ta ansvar, annars går det faktiskt åt helvete med hela samhället.
Min egen åsikt är att skolmaten i Piteå är god samt troligen det mest näringsriktiga målet barnen äter. Min bild av verkligheten är att ungdomar i dag utanför bespisningen dricker alltför mycket läsk, käkar hamburgare och pizza samt rör sig för lite. Detta har jag inte med att göra, det är ett val som de och deras föräldrar gör.
Jag konstaterar dock att den lavinartade fetma- och diabetesepidemin kommer att urholka landstingets resurser inom tio år. Vi kommer helt enkelt inte att kunna erbjuda bra vård i framtiden om vi inte ändrar livsstil.
Vill vi något med folkhälsa och demokrati, så måste brukarna, i det här fallet eleverna själva ta ansvar för vad de äter. Låt eleverna bestämma matsedeln nu!