Själv tycker jag inte det är så bra.
Jag vill egentligen inte ha akademiker som har läst mycket och är kritiska.
Om du utbildar en elektriker vill du inte ha en kille som funderar på varför kablarna ser ut som de gör.
Han ska dra kabel. Inget annat."
Vem säger så? Jo, en svensk major som snart skall åka till
Afghanistan med ett insatsförband som nu är under utbildning.
Och vad svarar samme major på frågan om vi ser en amerikanisering av det svenska försvaret? Jo, så här:
"Jag vet inte, men det kanske ligger i sakens natur att de 8 000 som plockas ut till värnplikt inte är de som har rika föräldrar, får en bil i studentpresent eller kan jobba i mammas och pappas företag.
I USA och England är det verkligen avskrapet, de missanpassade, som blir soldater.
Och där är vi inte riktigt än". Detta var två utsnitt ur en intervju, som jag läste på nätet häromdagen. Rubriken på intervjun var "Skjut först - fråga sen".
"Att skjuta först och fråga sen" var liksom det som hela grejen gick ut på. Utan den inställningen hade man inte något i Afghanistan att göra över huvud taget.
Min första tanke var att hela denna intervju måste vara något slags påhitt.
På nätet kan man ju råka ut för vad som helst.
Jag uppfattar mig själv som en tämligen illusionslös person, men så här kan det ju ändå inte vara, tänkte jag.
Så jag tog fasta på att det under rubriken stod "Göteborgs-Posten 2007-02-10".
Och på biblioteket hittade jag faktiskt intervjun i fråga i detta nummer av Göteborgs-Posten, i en lördagsbilaga.