Ska Sverige in i NATO?

Några säger att Sverige redan i praktiken är med i NATO, det är bara en formalitet att också bli medlem. Gör ett medlemskap någon skillnad, undrar Bengt Hurtig.

Några säger att Sverige redan i praktiken är med i NATO, det är bara en formalitet att också bli medlem. Gör ett medlemskap någon skillnad, undrar Bengt Hurtig.

Foto: Bela Szandelszky

Piteå2008-03-29 00:15
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När den svenska regeringen år 1967 lämnade in den första ansökan om medlemskap i EG fanns ett förbehåll för den svenska neutralitetspolitiken. Regeringen insåg att EG kunde vara på väg att utvecklas mot en europeisk stormakt med gemensam utrikespolitik och gemensamt försvar, vilket skulle bli svårt att förena med den svenska alliansfriheten syftande till neutralitet i krig.
När ansökan om medlemskap lämnades in år 1991 fanns inte längre något förbehåll för neutralitetspolitiken. Vid EU-inträdet 1994 kunde denna politik i praktiken utmönstras genom att förvränga dess tidigare innebörd. Nu påstods att eftersom Sovjetregimen hade fallit hade vi ingen motsättning att vara neutrala i.

Denna demagogi fick styra besluten trots att Sverige aldrig hade strävat efter någon neutralitet mellan politiska system. Sverige förde ju neutralitetspolitik före Sovjetunionens tillkomst, ja till och med före Karl Marx födelse. Neutralitetspolitiken gick istället ut på att ha möjligheten att stå utanför en stormaktkonflikt i Europa. Oavsett om dessa stormakters regimer var tsarvälden, kejsardömen eller något annat.
För syns skull upprätthöll regeringarna fram till hösten 2002 olika sorts formuleringar om att svensk utrikespolitik syftade till neutralitet i väpnade konflikter. Men hösten 2002 togs också formellt orden i regeringsförklaringen bort. Ordet alliansfri som beskrivning av den svenska säkerhetspolitiken finns kvar. Men hur länge? Några säger att Sverige redan i praktiken är med i NATO, det är bara en formalitet att också bli medlem. Gör ett medlemskap någon skillnad?
NATO:s ojämförligt starkaste militärmakt är USA, en stat som alltmer ogenerat bryter mot folkrätten till exempel vid invasionen i Irak och mot Genèvekonventionen till exempel när det gäller tortyr.
Sveriges flathet inför dessa överträdelser har redan ökat risken för terrorangrepp mot Sverige. Värre blir det om lojaliteten mot USA ytterligare ska fördjupas. Om till exempel Turkiet invaderas från Kurdistan på grund av en häxjakt på kurder i Turkiet är det då självklart att vi ska rycka ut till NATO-medlemmen Turkiets försvar?
Under förra århundradet invaderades Ryssland/Sovjetunionen tre gånger från väst. Tack vare neutralitetspolitiken lyckades Sverige hålla sig utanför dessa angrepp till exempel då Tyskland/Finland angrep Sovjet våren 1941. Men vad händer under innevarande århundrade vid medlemskap i NATO om en stormaktkonflikt mellan EU-imperiet/NATO och Ryssland blir upphettad och militär?
Läs mer om