Sann eller falsk tillväxt?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Till stora delar är den skapad, genom en konsumtion som finansieras av en kredit med låg ränta.
Alla vet vi att ett lån innebär en skuld och den skall betalas tillbaka av någon.
Vem skall betala skulden? Ja , i första hand den som lånat, men om skuldbördan blir för stor så att den som lånat inte förmår betala skulden blir skuldsanering, staten eller alla vi andra medborgare aktuella att hjälpa till med att bära bördan långt in i framtiden.
Det sistnämnda kommer att bli en realitet i förlängningen av nuvarande konsumtionsmodell.
I dag får en stor del av befolkningen betala av konsumtionslån långt in i framtiden för vad de handlat för igår. Hur blir det för dem när börsen med lånade pengar är tom och banken inte längre vill ha fler kreditförluster?
Är det rätt att som i förslag om skuldsanering, radera skulden för den som inte förmår betala sin skuld och låta andra ta ansvar för detta, för att sedan på nytt ge den redan problemfyllda möjlighet till nya lån. Nej, här måste samhället "tänka om" eller "tänka nytt".
Det är viktigt för en nation att vara uppmärksam och inte låta det skena iväg med för ansvarslös kreditgivning.
En egen penningpolitik med en egen riksbank är ett verktyg för en nation att stävja den här typen av utveckling.
Därför är det viktigt att bejaka den svenska riksbankens beslut att höja styrräntan, när inflationen ökar. Framtida regleringar är andra verktyg.
USA har inte i tid dämpat den här typen av utveckling och har därför som väl alla vid det här laget känner till problem med delar av samhällsutvecklingen. Färsk statistik visar att USA har en inflation på runt 5,6 procent och en tillväxt på ca 1,8 procent. Detta är ju i realiteten en negativ reell tillväxt (3,8), alltså en falsk tillväxt.
Den förda politiken leder till gigantiska skuldproblem och förluster, banker kollapsar, banker måste räddas, folk måste lämna sitt boende, miljöproblemen ökar, med mera.
Samhällen världen över måste vara medvetna om konsekvenserna av ett dylikt systemtänkande och fundera om det är värt att betala priset för nuvarande konsumtionsmodell och alla negativa följdverkningar det medför.
En del (många gynnas materiellt, så kallad "nyrika, rika" ) av detta, men för samhället som helhet blir de långsiktiga effekterna mycket besvärliga.