Detta innebar att en liten skola på 200 elever hade nio lärare, tre skolkökspersonal, två städerskor samt tillgång till vaktmästare.
Skolämnen var cirka 14 till antal, vilket kanske underlättade för lärarna. Hur kan dessa 40-talister kunnat klara sig fram till i dag med dessa små resurser.
Då kom det inte tonvis med materiel från SAF eller näringslivet.
Eleverna hade inga flumämnen att ta till om något ämne var för svårt. Då kunde läraren i bästa fall rekvirera ett bildband till förströelse.
Hur kunde en lärare klara 32 elever i fyra år och se till att ingen av eleverna gick ut någon termin utan att ha godkänt i alla ämnen.
Vad hade föräldrar för ansvar dessa årtionden? Vilka var det i samhället man kunde skylla på när det någon gång gick snett.
Var sitter felet i dag när skolan skyller på resursbrist. Gå in i en skola med 200 elever och räkna hur många vuxna det finns anställda till dessa elever.
Ansvar det är fint det, på vem det än ankommer.