Reflektioner kring byaskolan i Moskosel

Piteå2007-11-24 00:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
 Det känns för oss här i byn att det är dags att ta bladet från munnen och berätta om vår skola. Det är faktiskt en helt vanlig skola, fast med mycket känsla i.

Att vi protesterar mot en eventuell nedläggning av högstadiet beror inte på att vi vare sig är högfärdiga, halsstarriga eller ens envisa. Vi vill helt enkelt att våra barn ska få samma uppväxt och skolgång som vi själva en gång haft. Och för oss inflyttade - en sådan skolgång vi önskade vi haft.



Vi vill inte att våra barn ska behöva färdas med buss nio mil per dag av den anledningen att när de kommer hem, hur ska de ha ork eller ens tid att ägna sig åt något annat? Vem ska orka gasa omkring på mopeden så det knattrar genom byn? Vem ska orka gå till någon kompis och titta på film eller bara umgås? Vem av dessa barn och ungdomar ska orka hålla liv i byn (som - tro mig - är tyst så det räcker just nu).

Inget barn blir "socialt handikappat" av att gå i en byaskola. Det blir du om du bryts loss från "här-hör-jag-hemma" innan du är redo för det.

Gör en egen halsbrytande tankevurpa - var du än bor - hur livet skulle te sig för familjen om något eller några av barnen färdades nio mil per dag. Inte så farligt? Tänk en stund till. Vi är bybor i en liten håla som hänger på fallrepet och vi gör allt vad vi kan för att inte tappa taget.

För oss alla i Moskosel är skolan den absolut viktigaste punkten i byn. Att post, bensin och till slut affären rök, det är tragiskt men det får gå. Det kan komma att ljusna. Men skolan, det finns inte på kartan.



Det är inte inskränkt att kunna komma till skolan som mamma eller pappa och bli igenkänd av alla barn, inte bara dina egna. Det är inte inskränkt att kunna ta en fika med lärarna och bara få prata.

Det är inte inskränkt att veta var alla bor och hur familjebilden ser ut. Visst det kan vara jobbigt ibland men det är ingen i byn som ligger död i flera veckor innan någon börjar fundera på vart personen i fråga tagit vägen. Det är trygghet, kontinuitet och värme. Det vi alla behöver - främst under uppväxttiden.

Vi kommer att ha öppet hus på Klockarbackeskolan, kom gärna och hälsa på oss då så får ni se hur vi jobbar och hur barnen har det. Vi tycker det skulle vara jättekul om ni kunde komma och hälsa på. Vi är faktiskt en helt vanlig skola med mycket känsla i.

Föräldrar och bybor

i Moskosel
Läs mer om