"Glassigt" arbete av Håkan Syren
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag brukar vara försiktig i att utmana etablissemanget eftersom jag själv har tillhört det och vet att utanför detta har man faktiskt "dimmiga" begrepp om vad som styr eller pågår.
När det gäller försvaret, som jag tillhört, är det ännu svårare att avgöra med det komplicerade ekonomiska system som det har.
Jag har dock tjänstgjort under många generaler och amiraler ända sedan 1961 och fram till pensionen och har respekterat dem alla.
De har fått sina smällar i försvarsbudgeten, men det har alltid ordnat upp sig. Personligen kan jag inte undgå att tycka att nuvarande överbefälhavare, Håkan Syren, är och har varit "glassig" under hela sin period.
Jag skulle vilja veta; hur många generaler och amiraler, överstar av första graden och överstar/kommendörer finns det i dag?
Finns det relevanta freds- och krigsbefattningar för dessa nu efter alla neddragningar?
Jag jobbade på milostab ÖN innan man slog ihop militärområdena och så småningom tog bort dem.
Dessa hade generaler som chefer och stabschefer. Vi hade några fördelningar med överstar som chefer och en del förband på flygvapensidan och i marinen med motsvarande storlek på förband. Vad finns kvar av detta?
Skall många bestämma över vad få skall göra? Kan man spara pengar genom att ta bort äldre generaler/amiraler och istället utöka på lägre nivåer? Hur många generalspersoner tjänstgör i utlandsstyrkor? Av någon anledning är nuvarande överbefälhavaren den enda general jag inte har förtroende för. Det kan bero på att vi aldrig har jobbat ihop, men jag misstänker att det beror på att hans sätt att jobba, utifrån media, är sämre än de jag haft personlig kontakt med.
Detta för mig osökt in på storregionfrågan. Så här var det även på den militära sidan.
Vi skulle bli effektivare om vi slog ihop militärområdena och milostaben i Östersund försvann till förmån för Boden.
Så småningom försvann vi
allihop och Stockholm basar över rubbet. Vi kan nog inte folkomrösta om försvaret, men varför inte om storregioner?
Det har tjatats om folkomröstningar i betydligt mindre frågor tidigare av olika partier.
Jag tror inte att norrbottningen i gemen vill ha den storregion vissa politiker slår på trumman för.
Men om vi vill det, då får ni pådrivande politiker ved på brasan om ni får ett ja vid en folkomröstning. Vågar ni chansa eller blir det överkörning?