Plockhuggning hade gagnat hela bygden
Klas Ancker tycker att det är tråkigt att Sveaskog kalavverkar på Storön, när det finns alternativ.
Foto: Klas Ancker
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Här har Skogsstyrelsen anlagt en försöksyta (tolv hektar) med plockhuggning. Huggningen har gått med vinst, man har använt vanliga skogsmaskiner och förarna tyckte inte det var svårt. Vi har fått en skog, där skogskänslan är kvar, och en lönsam skörd av grovt timmer.
Sveaskog kalhugger nu 65 hektar på uppdrag av Arjeplogs allmänning. Bygdens folk har inte motsatt sig skogsbruk på Storön, men man är emot kalhuggning eftersom ön är ett mycket uppskattat rekreationsområde.
På 60-talet utfördes en dimensionshuggning av grov tall. Därefter har naturlig föryngring av tall skapat en ny skog, helt gratis, som Sveaskog nu vill kalavverka. Nu fanns det mogna tallar lämpliga att skörda, men de står glest. Flertalet träd är halvstora tallar med mycket lågt nettovärde. Varför? Jo, efter utgifter för markberedning och plantering blir nettot positivt endast för träd vars diameter överstiger 16 centimeter.
Alla avverkade träd med en mindre diameter ger alltså en förlust. Medeldiametern hos stämplade träd är bara 13 centimeter. I dessa karga trakter tar det 50 år för en nysatt tallplanta att nå diametern 13 centimeter. Friställer man de halvvuxna träden som nu skördas, får man mogna furor med stort nettovärde att skörda redan efter några decennier.
Sammantaget skulle alla berörda parter tjänat på plockhuggning. Detta hade gagnat hela bygden. Rekreationsskogen hade varit kvar. Kassaflödet hade varit positivt. Andelen kvalitetsvirke hade ökat för sågverken i trakten liksom avkastningen. Virkesproduktionen skulle ha varit lika hög, som tidigare. Renarna skulle få kvar både marklav och hänglav och slippa markberedd mark. Slutligen skulle man ha undvikit det stora utsläppet av koldioxid, som sker från kalhyggen, enligt forskare på Lunds universitet (Lindroth 2007, 2009).
Plockhuggningen måste göras med omsorg så att vackra träd befrias. I luckor utan självföryngring skall plantor sättas i grönriset. Bortröjning av skadade träd och utglesning av täta grupper av småträd bör göras något år efter gallringen.
Sveaskog har svikit allmänhetens önskan om plockhuggning. Bolaget har varit passivt i allmänningens styrelse, trots att man är den största ägaren, med elva procent av röstetalet.